Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förekommer en veckodagseffekt på Stockholmsbörsen och hur denna ser ut. Vidare är det intressant att undersöka om den har förändrat över tiden, samt om olika månader påvisar olika effekter. Om marknaden påvisar en veckodagseffekt kommer vi att undersöka huruvida det är möjligt att generera överavkastning i framtiden genom att utnyttja den historiska effekten. Metod: Uppsatsen utgår ifrån den deduktiva ansatsen. Denna ansats innebär en arbetsgång som börjar med teori och hypotesformulering samt avslutas med en slutsats och eventuellt omformulering av den ursprungliga teorin.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av statistiska tester utvärdera om den egyptiska börsen uppvisar tecken på svag effektivitet. Om vi finner en veckodagseffekt i regressionsanalysen och därmed kan påvisa att CASE inte är svagt effektiv, avser vi att testa om marknadsrisken kan förklara Veckodagseffekten. Uppsatsen syftar också till att diskutera orsakerna och konsekvenserna till effektiviteten på Egyptens börs. Vi vill därigenom bidra med relevant information till investerare världen över som överväger att investera på den egyptiska börsen. Resultaten från den multipla regressionsanalysen, varianstestet och runstestet pekar på att Egyptens börs inte är svagt effektiv.

Sammanfattning Uppsatsens Titel: Veckodagseffekten på OMX Stockholm 30 Index Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Amer Demo, Huso Musovic, Ken Persson Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: anomali, veckodagseffekt, regressionsanalys, effektiva marknadshypotesen, hypotetisk-deduktiv metod Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det förekommer någon veckodagseffekt på OMX Stockholm 30 Index under perioden 2000-2006. Ett annat syfte är att bidra med mer kunskap gällande anomalier och veckodagseffekter. Metod: Uppsatsen utgår ifrån hypotetisk-deduktiv metod, vilket innebär att vi använder oss av redan kända teorier för att härleda en eller flera hypoteser som sedan testas mot empiriskt data. Denna hypotesprövning kommer att genomföras genom en regressionsanalys. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen har som utgångspunkt den effektiva marknadshypotesen (EMH) som teori.

Undersökningen av Veckodagseffekten på den svenska aktiemarknaden utifrån en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte längre kan påvisas. I ett enkelt t-test utmärker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning än övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i två delperioder (1996-1999 och 2000-2004) på nio branscher samt generalindex är det endast i två fall, hälsovårdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det går att påvisa en statistiskt säkerställd påverkan på den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de båda fallen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om de veckoeffekter och veckodagseffekter som observerats såväl internationellt som i Sverige även kan observeras på den svenska valutamarknaden för de tre valutorna; US-dollarn, euron och det brittiska pundet. Uppsatsen utgår ifrån den kvantitativa metoden med en deduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har den multipla regressionsmodellen med tillhörande dummyvariabler och hypotestester samt en variansanalys använts. Två undersökningar har genomförts, en med veckoindelning och en annan med veckodagsindelning. Uppsatsen utgår huvudsakligen från teorin om den effektiva marknadshypotesen (EMH).