Idag ställs det allt större krav för utformandet av våra städer föratt anpassa oss för framtiden. Ett stort mål för utvecklingen avvåra städer är att gå i riktning mot ett mer hållbart samhälle.Något som har hanterats ganska lite i stadsplaneringen ärvattenfrågorna i städerna. Vattnet har behandlats som ensjälvklarhet i Sverige och när man har velat göra sig av med detså har man behandlat det som en obegränsad resurs. Med EU:snya ramdirektiv riktas blickar mot vattenfrågorna i vilka man skaarbeta för en långsiktig hållbar hantering.Intentionen med detta examensarbete har varit att skapa enövergripande förståelse inom ämnet hållbarVattenplanering.Litteraturstudien inom ämnet Vattenplanering har ämnatsligga till grund för fördjupningsdel där det har utförts engestaltning av en dagvattendamm/översvämningsyta iKristianstad kommun. Förstudien har gjorts i litteratur omVattenplanering och hållbarhet, vidare har en litteraturstudiegjorts av dagvattensystem.

Billions of children, women and men lack access to safe water supplies, whichputs the affected in both social as well as economic despair. This paper willpresent some of the conclusions leading Non Governmental Organisations suchas the UN has presented recently concerning the terms of sustainability. Much ofit is true and important, but nothing can be done without extended cooperationbetween nations worldwide to find arguments that prevent short-term thinkingand economic wealth on the behalf of future sustainability.With a growing population and an increased competition for fresh water, theworld will soon face a severe shortage of good quality water for irrigation. This isbecause the distributions rarely match the demand, neither in Australia nor inAfrica. Important to notice is the major factor that the degradation of theenvironment is not one country?s problem to solve.

Sedan vattendirektivet antogs av Europaparlamentet i början av 2000-talet har det blivit allt större fokus på vattenhänsynen i samhället. Även inom skogsbruket eftersom ca 56000 mil vattendrag rinner genom svensk skogsmark. Detta kräver stor hänsyn och god planering. När skogsvårdsåtgärder sker i närheten av vattendrag ska normalt en skyddszon lämnas kring vattendraget. Dels hindras maskinerna från att köra för nära vattendraget och dels ger skyddszonen vattendraget skugga.

Gothenburg municipality has a lot of natural water. This paper enhances the function and importance of water in the city. It also deals with the problems of sewage water and flooding. Gothenburg has reached an advanced stage of water planning. By developing a Waterplan, the municipality highlight that water has an important position in the urban planning.

Solna är till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt på ytvattenområden. Vattenmiljöerna är påverkade av föroreningar från trafik, bostadsområden, centrumområden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvändningsområden. Denna påverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan också av verksamheter inom angränsande kommuner. Därför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala påverkan på sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa går mot en utveckling där kommungränserna inte styr miljöarbetet.

Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga Vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+).

Idag pågår projekt med ambitioner att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömålen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller många olika funktioner i vatten då de exempelvis skapar habitat för många arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie är genomförd på Villingsbergs skjutfält, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda på: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad på nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen på död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) beståndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jämfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blå målklassning och NPK+ har. Resultatet från studien visar på en 5-9 gånger högre volym LWD i vattendrag jämfört med i kantzoner och 10-18 gånger högre antal LWD i vattendrag än i kantzoner.

När EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnå god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) 2004, där det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en länsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, på grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, utfärdat åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade åt kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska få stöd av länsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten när det gäller vattenfrågor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.