Ålen är en utrotningshotad art som under sin livscykel vandrar mellan hav och sötvatten eller bräckvatten. Ålen som vandrar till sjöar och vattendrag utsätts för vandringshinder, bland annat i form av Vattenkraftverk, som hindrar ålen från att ta sig både till och från havet. Att skapa förbipassager vid kraftverken är ett möjligt sätt att hjälpa blankålen vid dess vandring till havet. Syftet med denna studie var att undersöka om ålen föredrar en flyktväg vid vattenytan eller vid botten vid nedströms passage av ett Vattenkraftverk. Studien utfördes vid Alsters Vattenkraftverk i Alsterälven, strax öster om Karlstad.

Det här examensarbetet är gjort åt Vattenfall Service Nord AB som har hand om driften för 54 Vattenkraftverk i Sverige tillsammans med Vattenfall Service Syd AB. I arbetsuppgifterna för driftpersonalen ingår även jourtjänstgöring. Varje vaktutryckning som görs är kostsam. Undersökning av larm som medfört vaktutryckningar av driftpersonal till Vattenkraftverk mellan 2004-01-01 ? 2005-06-30 på axel, lager och turbinsystem har gjorts.

På uppdrag från One Nordic AB utreder denna rapport ur ett allmänt perspektiv vilka energibesparande åtgärder som kan utföras på Vattenkraftverk. Fokus ligger på, enligt önskan av beställande företag, värmeåtervinning från transformatorer, effektivisering av isfrihållningen kring utskovsluckor samt effektivisering och modernisering av belysningsanläggningar. Rapporten ger förslag på energieffektiviseringar tillsammans med konkreta beräkningsexempel på hur mycket energi som går att spara under angivna förhållanden. Resultatet visar att energieffektiviseringar bör föregås av en djupanalys av varje kraftstations budget, behov och efterfrågan tillsammans med ett noggrant ställningstagande till eventuella risker. Eftersom en mängd variabler gör det svårt att presentera en generell bästa lösning presenterar rapporten ett par rekommenderade lösningar till värmeåtervinning från transformatorer, energibesparande åtgärder i och kring utskovsluckorna samt ett flertal alternativ till energieffektivisering av belysningsanläggningar..

I Sverige kommer en stor del av elproduktionen från Vattenkraftverk. I Lilla Luleälven finns Letsi Vattenkraftverk som sedan dess etablering 1967 har medfört att Lilla Luleälven nedströms kraftverket nu delvis är helt torrlagd. Syftet med denna studie har varit att analysera huruvida det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt eller ej att släppa förbi en del av det vatten som nu passerar kraftverket för att återfå tillräckligt vattenflöde i den torrlagda älvfåran för att möjliggöra ett återställande av sportfiskevattnet nedströms Letsi kraftstation. Uppsatsen baseras på ekonomisk välfärdsteori där kostnader och intäkter har vägts mot varandra i en kostnads-intäktskalkyl. Värderingar av kostnader och intäkter baseras på andrahandsdata.

I detta arbete har CFD tillämpats för att simulera flödet i ett Vattenkraftverk. CFD är en numerisk beräkningsmetod för simulering av strömningsprocesser. Flödet i ett Vattenkraftverk är turbulent och icke- stationärt, vilket gör simuleringarna till en utmanande uppgift. Syftet var att simulera flödet genom inloppstuben och spiralen i en modell av Hölleforsens turbin. För undersöka hur simuleringarna bör utformas, var syftet också att simulera ett testfall med turbulent rörströmning.

I Sveriges kalla klimat innebär isrelaterade problem årliga produktionsförluster för vattenkraftföretagen. Kravisbildning på intagsgrinden till ett Vattenkraftverk betyder att den grindarea genom vilken vatten kan strömma in reduceras och inströmningsförlusterna ökar. De förebyggande åtgärderna handlar ofta om att sänka vattnets ythastighet tillräckligt mycket för att ett stabilt istäcke ska kunna utbredas. Istäcket isolerar vattnet från fortsatt nedkylning så att temperaturen i vattnet inte understiger 0 °C och kravisproduktionen i vattnet upphör.I detta examensarbete tillämpas CFD-beräkningar för att åskådliggöra hastighetsfördelningen i magasinet vid Finnfors kraftverk med dess nuvarande batymetri och med modifierade batymetrier motsvarande potentiella åtgärder för att sänka vattnets hastighet. Anläggningsägaren Skellefteå Kraft hade identifierat två problem som ansågs kunna bidra till turbulens och höga inströmningshastigheter och utöver dessa kunde simuleringar med magasinets nuvarande batymetri identifiera i vilka områden åtgärder borde genomföras.

Utsikterna att kunna genomföra en återstart av de två små Vattenkraftverk som behandlas i denna rapport år goda. Förutsättningarna är gynnsamma i så måtto att planerna för återstarten ligger väl i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rättsliga instanserna gällande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett så som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att få återupptag av nedlagd Vattenkraftverksamhet godkänt Dessa kraftverk är små, väldigt små. Detta betyder att investeringskostnaderna måste minimeras om det skall finns någon chans att uppnå en acceptabel återbetalningstid för investeringen. Några kostnader kan inte påverkas alls, till exempel anslutningen till elnätet.

I de nordliga regionerna förekommer kallt klimat under vinterhalvåren. Som en följd bildas is i älvarna vilket kan påverka produktionen för ett Vattenkraftverk negativt. Vattenfall AB äger en mängd Vattenkraftverk som årligen drabbas av produktionsförluster under vintertiden. Syftet med detta examensarbete är därför att kvantifiera och analysera Vattenfalls isrelaterade produktionsförluster inom de svenska gränserna. Huvudsakligen behandlar denna rapport de fallförluster som isen orsakar över intagsgrindarna och i älvsträckorna nedströms Vattenfalls vattenkraftstationer.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för Vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Denna uppsats utgör ett försök att förstå de drivkrafter som låg bakom det tämligen omfattande byggandet av mindre Vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som inträffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mål med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom småskalig vattenkraft kunde stöta på i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av småskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första världskriget orsakade en energikris då tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna på att bygga mindre Vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergången till elektricitet.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hänvisa till branschens tjänsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till småskaliga Vattenkraftverk vid förfrågningar fråninternationellt och inhemskt håll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlägga företag aktiva inom branschen småskalig vattenkraft.Utifrån initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkätundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien används för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhålla ett Vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas från olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvägt med de svar som samlats in från intervjuer ochenkäter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som använts för att identifiera branschens aktörer, är att intervjua enhandfull ägare av småskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksägare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

Small hydropower plants have been an important source for electricity for many years. During the 70?s the general thought was that nuclear was the future. Around 2000 small waterpower plants were shut down. It wasn?t profitable to invest in.

Vibrationsmätning är inget nytt fenomen men många företag anser sig ändå skeptiskatill den abstrakta metoden. Samma skepticism finns inte vid ett läkarbesök där doktornlyssnar efter oljud med sitt stetoskop, ändå är likheterna slående. Med dagens teknikär det möjligt att diagnostisera en maskins olika beståndsdelar efter skador genom attanalysera det unika vibrationsmönster de bidrar med.Detta arbete syftar att minska denna barriär med hjälp av en introduktion till de olikabegrepp och val som finns inom vibrationsteknisk analys som hjälpmedel för underhåll.Slutligen presenteras en implementeringsmall där ekonomi och tillgänglighet anses varamest vitala inför framtida beslut..

Vid Vattenkraftverkens dammar finns utskovsluckor med syfte att vid behov kunna öppnas för att spilla vatten från dammen under kontrollerade former. Detta är mycket viktigt ur dammsäkerhetssynpunkt och avbördning från dammar måste kunna ske året runt för att säkerställa att vattennivån i dammen inte blir för hög. Under vinterhalvåret finns risk för fastfrysning, deformering från islaster och påfrysning av is mot utskovsluckor. Detta kan hindra manövrering av luckor och därigenom hindra dess funktion. För att säkerställa utskovsluckors funktion även vintertid finns ett antal metoder för att hålla luckorna is- och frysningsfria.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..