Det här examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen är att den ska vika IKEAs kundpåsar, hanteringsmaskinen ska användas på samtliga IKEA Varuhus världen över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen går från enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullständig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrån. Effektiviseringen bland samtliga Varuhus beräknas att öka då denna lösning ger de anställda mer tid till annat arbete..

Det här examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen är att den ska vika IKEAs kundpåsar, hanteringsmaskinen ska användas på samtliga IKEA Varuhus världen över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen går från enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullständig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrån. Effektiviseringen bland samtliga Varuhus beräknas att öka då denna lösning ger de anställda mer tid till annat arbete..

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda Varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska Varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-Varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Syfte: På 90-talet bestämde Ingvar Kamprad att fyra testVaruhus skulle utses för att vara egna bolag inom IKEA-koncernen. Kamprad ville att Varuhusen skulle hitta tillbaka till den småföretagaranda som en gång fanns inom IKEA. IKEA Gävle valdes ut för detta uppdrag och vi har utfört studien efter att ha kommit i kontakt med IKEA Gävles ekonomichef som satt in oss i ämnet. Ekonomichefen gav som förslag att vi skulle jämföra deras Varuhus med ett annat Varuhus i samma storlek, valet av Varuhus blev IKEA Uppsala. Vi ansåg att detta var ett intressant uppdrag för både oss och dem.

Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till Varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution.

TitelTofsar, lyxliv, bortskämda ungdomar och ett liv på Skandinaviens största Varuhus.- En kvalitativ studie om hur svenska tvkanaler  profilerar personer i reality-serier och det bidrar till att stärka tv- kanalernas varumärke.FörfattareLina Törnqvist och Ida IngemarssonUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, VT 2011, Mittuniversitetet Campus Sundsvall.HandledareAnn T. OttestigSyfteVår studies syfte är att undersöka hur personifieringen i tre svenskproducerade realityserier bidrar till att profilera programmen och stärka tv-kanalernas varumärken.MetodStudiens metod vilar på en triangulering där kvalitativa intervjuer har kombinerats med kvalitativa innehållsanalyser. Kvalitativa intervjuer har gjorts med utvalda respondenter på de valda kanalerna. Innehållsanalyserna har gjorts på programmens hemsidor samt valda filmklipp från programmen.ResultatStudien visar på att reality-trenden idag har växt sig stark, något alla respondenter på kanalerna har medgivit. Samtliga kanaler har någon eller några former av reality-program.

Sverige är ett litet och relativt okänt land men tackvare IKEAs framgångar, och att det i dagsläget finns IKEA-Varuhus i de flesta länder, förknippar många människor i utlandet numera Sverige med IKEA. Vi kände därför att det var en intressant utmaning att skriva om ett företag som är välkänt världen över och som de flesta kan relatera till. Vi undersöker i denna uppsats om det är möjligt att bevara en stark företagskultur och bortse från kulturella skillnader. Vi studerar även om IKEA-kulturen är lika stark i Italien som i Sverige, eller om det är ?corporate bullshit?.

Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr står hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fått en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lågpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade Varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affärsidén ?det bredaste sortimentet till de lägsta priserna?. Media Markts främsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stämma Media Markt för falsk marknadsföring.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie kartlägga och analysera Media Markts förutsättningar att lyckas på den svenska marknaden genom att besvara följande frågor:· Varför valde Media Markt att gå in på den svenska hemelektronikmarknaden?· Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag?· Vilka förutsättningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, främst Elgiganten?Uppsatsen avgränsas till att behandla Media Markt och även Elgiganten i Kungens Kurva.Information har samlats in dels genom artiklar från Internet och tidningar men även genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-Varuhus i Umeå och det råder en oro bland handlare samtidigt som en förväntan sprider sig bland umeåborna. Kommunen hade tidigare planer på att utveckla Klockarbäckens handelsområde men då möjligheten om ett IKEA dök upp ändrades avsikterna. Visionen är idag en nyetablering av ett nytt handelsområde vid stadens södra entré.Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och när de handlar är viktiga aspekter när det gäller konsumentbeteende, vilket är huvudämnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet är en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera är hur lojala konsumenter är mot de butiker och handelsområden de handlar på idag och vad som händer med en konsuments lojalitet vid nyetableringar.Syftet med denna studie har varit att kartlägga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsområden idag och hur denna skulle komma att förändras i och med en externetablering av ett fjärde handelsområde vad gäller ett IKEA-Varuhus i Umeå. Vårt syfte kommer även vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra.Vi har genom en omfattande enkätundersökning identifierat hur konsumenter i Umeå uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förändras i och med en nyetablering av ett nytt handelsområde.Våra resultat visar att Umeås konsumenter i stor utsträckning idag är mycket lojala till sina valda handelsområden.

SammanfattningDet har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-Varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive Varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om man utifrån historisk utveckling kan förstå framtiden för den svenska byggvarubranschen. Frågeställningar: Vilka strukturförändringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör på situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har använt oss av en branschstudiemetod för att förstå den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. Därefter har vi använt oss av en fallstudiemetod för att förstå nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgått en rad olika strukturförändringar.

This is a two years master?s thesis that studies five libraries. The purpose with the paper was to look at a specific material and study how it expresses itself around the architecture of the buildings, an if the descriptions were different depending on the library, public library or university library. The conclusion is that the ways of describing the library buildings have varied; depending on one part time and one part evolution. The way library buildings look and have been used has changed over time also, and as well how people perceive and talk, or in this case write about them..

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas Varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..

This thesis has been done in collaboration with Peab Stockholm Building 3, which is a region within the Peab Sverige AB. The report is based on a survey and studies of Peab business management systems and production literature. For general information gathering has literature from well-known sources collected in libraries and through the Internet. It shows through the work that Peab has routines for experience feedback in the construction process, but that these procedures work in a small scale and the practical work experience feedback does not work at all. This is also something the construction industry in general also perceived as problematic. The questions in the report are of a wide scale and concerns construction errors cost, how the employees perceive that the company takes advantage of the skills and the mental stress in production line. The goal is to find how Peab Stockholm Building 3 will work on the experience feedback to allow for better productivity. In conclusion, the report author tries to demonstrate what can lead to increased productivity and improved work experience..

I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för själva brottet och vad som behövs för att kunna försvåra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats är att kunna vara en länk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma på ett bra och givande sätt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och Varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen säger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte på möjliga åtgärder som polis, väktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet.