Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad Variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som Variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien..

Vägverket driver idag många projekt som ska föra oss närmare målet med nollvisionen. Ett av dessa projekt är Variabel hastighet. Mitt syfte med detta arbete är främst att få insikt i vad Variabel hastighet är och om metoden kan bidra till ett steg mot att nollvisionen uppnås. Vägverkets studier visar t.ex. att om genomsnittshastigheten skulle öka med 10 procent så skulle det resultera i att antalet dödade i trafiken skulle öka med 50 procent.

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad Variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som Variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien..

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik Variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en Variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna.

Sextiotvå procent av nystartade företag i Sverige är aktiva efter tre år. Företagets prestation är ofta synonymt med entreprenörens prestation eftersom att starta ett företag ofta är ett individuellt beslut som uppkommer från en entreprenörs affärsidé. I början av företagets livscykel är entreprenören inblandad i samtliga delar av företaget men i och med att företaget växer och entreprenören anställer personer att arbeta i företaget uppkommer frågan hur formaliserat företaget ska vara. Många företag är sårbara i introduktionsfasen och eftersom överlevnadsgraden för företag är så pass låg finner vi det intressant att göra en studie om hur formalisering påverkar prestation i introduktionsfasen. Vi har identifierat kreativitet, teknologi och omgivning som faktorer som kan styra graden av formalisering för ett företag och dessa variabler har vi valt att använda som faktorer för att uppfylla studiens syfte som är att genom en kvantitativ studie identifiera sambandet mellan formalisering och prestation för företag i introduktionsfasen.

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförändringen på utdelningsdagen skiljer sig från det som teoretiskt borde infalla om privata investerare är de som till sist påverkar prisförändringen. Tidigare studier har gjorts på andra marknader, däribland USA och har grundats på ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jämförelse med tidigare studier kan vi också observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi två modeller, då vi misstänker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en Variabel har många missing values. I båda modellerna använder vi oss av samma beroende Variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförändringen på aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gälla vid respektive skatteregim.

I detta examensarbete har nio gymnasieelever undersökts i årskurs tre på Teknik (TE) och Naturvetenskapliga (NV) programmet för att se om de i samband med studier i fysik och kemi har svårigheter med ekvationer och formler. Under våra praktikperioder har vi uppmärksammat att många elever som läser fysik och kemi har problem med att göra om formler som används inom detta område. Syftet är att se om det finns svårigheter att göra om formler i fysik och kemi och i så fall om det beror det på dåliga algebraiska kunskaper. Ett test genomfördes och därefter intervjuades eleverna om deras uppfattningar om ekvationer, formler och variabler. Resultatet av vår studie visar att endast 2 av 9 elever klarade att lösa ut en Variabel från en av formlerna i testet.

Byggbranschen har länge brottats med fuktproblem som följts av fuktskador. Nya tekniska lösningar, som skall få bukt med problemen, har inte alltid visat sig fungera. Med detta som bakgrund har en av dessa tekniska lösningar, en Variabel ångspärr utretts.  Moelven Byggmodul AB tillverkar modulhus av olika slag och i detta arbete har en ny takkonstruktion hos ett av deras modulsystem undersökts utifrån ett fuktsäkerhetsperspektiv. Det ursprungliga taket använder en ventilerad luftspalt för att ventilera bort fukt som kan förekomma.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal fonder. Vår Variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår Variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende Variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Forskning har visat att self-efficacy, självkänsla, KASAM och locus of control alla har en effekt på graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsåg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken Variabel som predicerar stress bäst. Högskolestudenter (n = 65) svarade på varsin enkät. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivå på variablerna desto mindre stressade var studenterna.

Syfte:Huvudsyftet med vår uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler påverkar skuldsättningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag från 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjälp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare använde vi oss av respektive företags årsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i två olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive Variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande Variabel och den beroende Variabeln skuldsättningsgraden kunde säkerställas statistiskt.

Uppsatsens syfte är att använda sig av befintlig teori kring utdelningspolicy och applicera denna på den svenska marknaden för att försöka förklara direktavkastningsnivåer för företag som gav utdelning på den svenska marknaden mellan 1992-2002. En kvantitativ metod i form av multipel OLS-regression har använts för att förklara direktavkastningen (beroende Variabel) med hjälp av tio olika oberoende variabler. 41 stycken företag undersöks 1992, 47 stycken för 1997 och 51 stycken för 2002. Det genomförs även ett test för att säkerställa huruvida det har skett signifikanta effektförändringar av koefficienterna mellan undersökningsåren. Statistiska tester genomförs också på resultaten.

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende Variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik Variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Den här studien omfattar användningen av skärpedjup i nyhetsinslag på TV och hur publiken upplever detta. Forskningsproblemet är centrerat kring skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet. Den sistnämnda med bedömning av fotografens arbete.Bakgrunden till studien är en ökad möjlighet att filma med systemkameror i produktion av Webb-TV för tidningsredaktioner. Ett resultat av användningen av dessa typer av kameror är ett kortare skärpedjup än vad en videokamera genererar. Som undersökningsmaterial producerades två identiska nyhetsinslag med endast skärpedjupet som avskiljande Variabel.