Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs Utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn.

Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad..

Denna uppsats diskuterar hur ett användargränssnitt, anpassat till barn mellan fem och åtta år, skulle kunna se ut. Olika funktioner utav intresse vilken mobiltelefonen kan innehålla, kommer även att diskuteras. Genom test utförande och workshop, för informationssamling och inspiration, vidare genom basering utav kända och kombinerade metoder, skapas det ett digitalt koncept. Uppsatsen kan även ses som en förstudie till vidare och djupare studier inom digitala produkter för barn i åldrarna fem till åtta år..

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

The current paper compares the relations between different measures of activity and some common neuropsychological tests. One-hundred and fifty five healthy elderly, aged 55 - 85, living in Sweden were included. Gender-specific patterns were found for both activities and correlations between activities and cognitive measures. The main findings suggest that activities are associated with cognitive speed in men, whereas, for women, active and passive activities correlate, positively and negatively accordingly, with education. In comparison, complex models of activity outperform simpler ones and theory-driven measures just barely outperform intuitive models..

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett Utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, Utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett Utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, Utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

The purpose of this essay was to, by the ecology of human development theory, examine 10-year old childrens own experience of their lifesituation outside the time of school. The study was based on qualitative interviews with six 10-year old children from a smaller community in Sweden. The main guestions was:1. What is the experience of being 10 year?2.

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i Umeå. Rapportens huvudsakliga syfte är att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiär synvinkel för att bli så tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig på förhörssituationer med barn i åldrarna två till sju år och som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, Utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras på bästa sätt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med åklagare och barnutredare gjorts, därefter har det teoretiska underlaget jämförts med resultatet av dessa intervjuer.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och Utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar.

This thesis is about a language-stimulating activity, called the Book Teddy, which take placein Markaryd, a small municipality in southern Sweden. The activity is described and someexamples given of the Book Teddy's visits to the homes of parents and their preschool children.Similar activities in Värnamo, Kumla and Borås, which have been inspired by the BookTeddy are also described.Facts about children's psychology, language development and child language illustrate theimportance of stimulating language acquisition in the early years. An important example is"The Bristol Study", a longitudinal study of preschool children.A questionnaire was sent to 93 parents, whose children were bom in 1991. 53 parents or57% answered. The analysis was made out of these 53 questionnaires.

This study was conducted to investigate the relationship between perceived popularity, social information processing and working memory. With the intentions of examining popularity 209 (98 female, 111 male) children in second and fourth grade were presented with a roster of their classmates and were to nominate whom they liked and whom they disliked. To study working memory capacity a working memory test, that places demands on the participant to work both with and store the given information, was used. To examine children's cognitive processing of empathy-provoking information a cognitive appraisal interview was conducted. The results imply (a) that working memory increases with age, (b) that there is a weak relation between working memory capacity and popularity, and between popularity and cognitive processing styles and (c) that there are some strong correlations between working memory and cognitive processing styles..

Syftet med denna studie var att kartlägga en grupp tonårskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha påverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonårskillar i åldrarna 17 till 19 år. Datainsamlingen skedde med hjälp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var två saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tävlande och dels kontakten med hästen. Andra saker som också hade viss betydelse var det sociala umgänget med andra människor som rider samt utövandet av en idrott.