David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk Utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och Utilitarism.

I den här uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand är detta en uppsats som syftar till att utjämna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och Utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt Utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra Utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om Utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic Utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, Utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality?s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ?Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?? och ?Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?? ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan Utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument.

The purpose of this essay is to discuss the base of sociology from an existentialistic perspective. The discussion takes it's position in the debate on the crisis of sociology, and aligns with Alvin Gouldner's understanding of the crisis. Gouldner believed that the crisis of sociology was mirrored in a sociological method that failed to describe the social reality that it meant to describe; a lack in self-criticism and self-reflexivity, a lack in self-containment in relation to state interests and a lack in moral engagement. This raises a number of questions, which I discuss in the essay. What is the role of sociology in our society? How shall we form a method that responds to the social reality that we sociologists aim to describe? How can we make sociology more moral?Existentialism offers a starting point to describe these questions.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

I dagens samhälle är reklam ofta förekommande. Dagens samhälle kallas ibland för ett ?upplevelsesamhälle?. Marknadsförare i upplevelsesamhället använder sig av nya metoder för att nå ut med sina budskap. En av dessa är eventmarknadsföring.