Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvägledares uttryckta åsikter om betyg och betyg som Urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter från den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat på urval av sökande till gymnasieskolan.Våra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade även att ett urval måste göras. Deras främsta kritik gällde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som Urvalsinstrument förbiser många personlighetsdrag som kan vara väsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

Forskningen har i decennier ifrågasatt anställningsintervjuns validitet och reliabilitet. Trots detta så är intervjun ett av de vanligast förkommande Urvalsinstrumenten vid rekrytering av personal. Syftet med studien var att undersöka hur rekryteraren tillämpar intervjun som urvals¬instrument vid rekrytering av personal och att få vetskap om hur rekryteraren förbereder och genomför intervjun samt efterarbetet med att bedöma kandidaten. De åtta deltagarna i studien valdes utifrån bekvämlighet och informativitet. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys.

Syftet med denna studie var att studera lärares uppfattningar av reflektion genom att undersöka hur lärare reflekterar över sin yrkesutövning och vilken betydelse de lägger i detta. Utifrån litteratur har vi funnit att reflektion har stor betydelse i läraryrket och att det är en förutsättning för utveckling. Vi fann också i litteraturen att lärarens gemensamma reflektion tillsammans med kollegor är av stor vikt. Vår studie ägde rum på en skola där lärarna förde en gemensam dialog och reflektion dagligen. Vi använde oss av enkäter som Urvalsinstrument för att finna de lärare som medvetet reflekterade på den aktuella skolan.

Likvärdig betygssättning är en förutsättning för elevers rättssäkerhet, eftersom betygen fungerar som Urvalsinstrument. Därav arbetar det svenska skolväsendet med att höja likvärdigheten vid betygssättning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvärdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frågan de senaste åren, och har lokaliserat ett spretigt, nästan ostädat sammanhang. Resurser läggs för att höja likvärdigheten i betygssättning, men utan att veta hur konjunkturen för likvärdig betygssättning ser ut i Sverige.

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella Urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella Urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.