Dagens teknik har möjliggjort att information kan bli tillgänglig oberoende av tid och plats, detta har inneburit att möjligheter till undervisning på distans har ökat. Staten har gett bidrag till högskolor och universitet för att locka dem att satsa på IT-baserade distansundervisningar. Vid flera av de skolor som idag bedriver distansundervisning sker distansundervisningen helt via datorkommunikation. De datorprogram eller verktyg som är avsedda för dessa ändamål kallas ofta för kursplattformar. I denna uppsats ska vi undersöka hur kursplattformar förändrar lärarens Undervisningssituation vid distansundervisning, varför dessa förändringar uppstår och på vilket sätt.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur uppgiftskonstruktioner i läromedlet Svenska Impulser 2 kan inverka på hur läromedlet används i en Undervisningssituation. Jag frågar mig vilka spår av ämneskonceptioner som kan finnas i lärobokens uppgiftsmaterial och hur delar av detta material används i en Undervisningssituation. Metoden för genomförandet av studien är triangulär och innefattar en kvalitativ textanalys av uppgiftsmaterialet, en observation av ett lektionstillfälle och en kvalitativ intervju med läraren som var ansvarig för lektionen. De teoretiska angreppssätt som används för tolkning av materialet är dels ämneskonceptionell teori och dels teorier om frågors och uppgifters autenticitet. Jag använder mig också av begrepp från tidigare läromedelsforskning för att identifiera olika sorters uppgiftskonstruktioner i läroboken.

Skrivsvårigheter uppmärksammas alltmer i skolans värld i dagens samhälle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lärare. Forskare menar att det skrivna språket är en viktig förutsättning för att kunna kommunicera med omvärlden. Därför är det viktigt att lärarna hjälper de elever som har skrivsvårigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock är detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvårigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, då eleverna oftast inte vill skriva någonting, då de anser det skrivna fult och oläsligt.

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment?I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå:hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelserhur de presenterar och berättar händelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelsernahur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna.

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en Undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur Undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas Undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Uppsatsens fokus ligger på pedagogers bruk av icke-verbala signaler i Undervisningssituationer. Syfte är att undersöka vilka dessa signaler är, samt att besvara frågeställningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler används. Tidigare forskning inom ämnet samt för ämnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en Undervisningssituation.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin Undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation.Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ?kristendomskunskap?, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet..

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens syn på huruvida det finns en problema-tik i Undervisningssituationen gällande särbegåvade eller/och begåvade elever. Får de mer begåvade eleverna tillräckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme från dessa till någon annan gruppering i klassrummet enligt läraren? Metodologiskt är denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstå begreppen inom det valda ämnesområdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lärare diskuteras sedan ett framväxande resultat.

Vi har i denna uppsats undersökt om vilka tankar elever i skolår 2 har om blommans roll för växten, varför den doftar samt varför den har färg. Utöver detta undersökte vi även vilka vedertagna begrepp de använde gällande blomväxtens delar. Elevernas tankar kan sedan användas som utgångspunkt vid en Undervisningssituation. Vi har använt den reviderade kliniska intervjun och utgått från semistrukturerade frågor, där eleverna med hjälp av följdfrågor kan utveckla sina svar. Denna intervjuform innebär att man har konkret material med sig, i vårt fall levande blomväxter, som eleven kunde iaktta och därmed underlättades samtalet.Undersökningen visar att eleverna i hög utsträckning använde sig av teleologiska förklaringar som ofta länkades till antropocentrism.

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje Undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem.

Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden.

Studiens syfte är att synliggöra hur olika former och uttryck av maskuliniteter konstrueras i en kommunikativ Undervisningssituation. Således fokuserar examensarbetet tre lärares kommunikation med elever i en specifik undervisningsmiljö. Vidare består intentionen med studien att diskutera den miljöspecifika genusjargongen på ett samhälleligt och strukturellt plan. Detta kopplat till en genuspedagogisk diskussion. Examensarbetet är en kvalitativ studie vilken innefattar två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, ett val grundat på uppsatsens innehåll och syfte. Studiens resultat beskriver en hegemonisk maskulinitet som överordnad övriga maskulinitetsuttryck, vilka yttrar sig genom heteronormativitet, förlöjligande samt ett könsstereotypt förhållningssätt och kategoriserande.