Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Undertextning - Sida 1 av 1

Översättningsprocessen : Att översätta till resultatet dubbning samt en diskussion gentemot att översätta till resultatet undertextning

En uppsats om översättningsprocessen i vilken dubbning och Undertextning sker till mediet TV och film. Uppsatsen tar upp svårigheter med språk, så som tal- och skriftspråk, och olika studios översättningsprocesser. Uppsatsen lägger därmed belägg för att både dubbning och Undertextning har svårigheter och öppnar upp en ny syn för den fördomsfulle eller nonchalanta. Uppsatsen avslutas med en jämförelse och en betraktelse av vad författaren har kommit fram till..

Rollspråk i dubbning och undertextning : En analys av rollspråket i den japanska undertextningen och dubbningen av en svensk barnfilm

I Japan är s.k. rollspråk, dvs. stereotypt språk kopplat till en viss typ av karaktär, vanligt i material riktat till barn, såsom barnfilmer. Trots att rollspråk som forskningsområde är relativt nytt finns ett antal studier som behandlar rollspråk i litterära översättningar, Undertextningar och dubbningar till japanska. Få eller inga har dock jämfört hur rollspråket påverkar karaktäriseringen dels i undertexterna, dels i dubbningen av en och samma film.Denna uppsats analyserar japansk Undertextning och dubbning av den svenska barnfilmen Du är inte klok Madicken och finner att båda versionerna använder rollspråk på ett liknande sätt för att förenkla karaktäriseringen och framhäva de kvinnliga karaktärernas femininitet genom bl.a.

Undertextning : kvalitetsskillnader mellan professionella undertextare och amatörer

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

?Fröken! Er choklad är utmärkt? Franskt vous-tilltal och titlarna Madame, Mademoiselle och Monsieur i undertexter på svenska

I denna uppsats undersöks översättning av vous-tilltal i sex svenska Undertextningar av franska filmer. Även översättning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att källspråkstrogenhet är den vanligaste övergripande strategin i materialet när det gäller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin målspråks-anpassning även förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande källspråkstrogen strategi i alla materialets filmer. Den målspråksanpassade strategin är vanligare i materialets dokumentärer än i fiktionsfilmerna.

Undertextning : Kvalitetsskillnader mellan professionella undertextare och amatörer

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Strategier vid undertextning svenska till svenska ur ett jämlikhetsperspektiv

Med hänvisning till diskrimineringslagens skärpning beslutade SF bio, i syfte att förbättra tillgänglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik från flera håll. Undersökningen har två syften. Det första syftet är att utreda om det finns fog för kritik som gör gällande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

¡Hija puta! ? Din skata! Analys av undertextningsstrategier och deras effekt i översättningen av filmen Allt om min mamma

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid Undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalpragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenpragmatisk ekvivalens..

Så sa han väl inte, Mamma - Överföring av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmen Billy Elliot.

Syftet med denna uppsats är att belysa en del av problematiken kringUndertextning av utländska filmer. Analysen är begränsad tillöverföringen av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmenBilly Elliot (2000) och ger svar på bland annat följande frågor: Vilkafunktioner fyller svordomar? Vilka strategier använder undertextare vidöversättning av svordomar i talade repliker till skrift i undertexter?Vilken effekt har resultatet av överföringen?Undertextning av film i olika media utförd av olika undertextare kannaturligtvis variera i utformning och kvalitet. Resultatet av överföringfrån tal till skrift i undertexter kan dels bero på normer, men också påundertextarens arbetssituation framförallt med tanke på tid ochhjälpmedel. Oavsett undertextarens ambition, intention ocharbetssituation bör det ligga i dennes natur att vilja använda deingreppsstrategier som kräver minst justeringar av talet i replikerna.Trots detta finner jag ett relativt lågt antal av ingreppskategorinstrykning i förhållande till vad jag hade förväntat mig.