SammanfattningSjuksköterskan är den som tar ansvar för kvalitén i vården, att tänja på sjuksköterskans gränser kan leda till sämre resultat. Vid Underbemanning och ökad stress kan patienter utsättas för större risker. Under 80- och 90-talet ansåg man att sjuksköterskor som undvek problem och var oengagerad hade en mindre risk att känna sig utbrända. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö vad gäller stress, utbrändhet och Underbemanning kan påverka patientsäkerheten. Vidare var syftet att kvalitetsgranska urval och bortfall hos inkluderade artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Varje år riskerar patienter att drabbas av komplikationer såsom skada och sjukdom på grund av brister inom hälso- och sjukvården. Forskning visar att antalet sjuksköterskor per patient påverkar vårdkvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den samlade kunskapen kring sjuksköterskors erfarenheter av hur omvårdnaden påverkas av antalet patienter per sjuksköterska inom slutenvården. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt med en systematisk beskrivning av det studerade problemområdet. Resultatet visar att sjuksköterskor anser att vårdkvaliteten är sämre om antalet patienter per sjuksköterska är högre.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och Underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet.

Introduktion: Sjuksköterskor arbetar idag ett stort antal övertidstimmar vilket har negativa konsekvenser för deras hälsa. Övertid ingår i en sjuksköterskas arbete om arbetsgivaren kräver det, vilket gör att de inte alltid kan tacka nej till övertidsarbete. Idag använder många arbetsgivare övertid som en sätt att lösa en Underbemanning av sjuksköterskor, vilket inte bara ger konsekvenser för sjuksköterskors hälsa, utan i längden också äventyrar patienters säkerhet. Syfte: Syftet är att granska på vilket sätt övertid drabbar sjuksköterskors hälsa negativt och med det som bakgrund undersöka varför sjuksköterskor ändå väljer att arbeta övertid. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt gjord på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Friberg (2012).

Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.

Under år 2004 inrättades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari år 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta ärenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbättra polisens service och tillgänglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och Västerbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har därför varit i kontakt med personal som är ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal på PKC i de berörda länen för att verklighetsförankra arbetet.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Antalet anmälningar om dåligt bemötande inom den svenska hälso- ochsjukvården är konstant högt. Patientnämnderna, vilka mottar dessa klagomål,lämnar årligen en rapport till socialstyrelsen. De rapporter som socialstyrelsenhar fått in visar tecken på att anmälningarna på senare tid också ökar. Att sompatient få ett dåligt bemötande kan påverka deras upplevelse av och syn påvården. Syftet med den här studien var att undersöka patientens upplevelse avdet bemötande han får av sjuksköterskan på en akutmottagning.

 Stress och symtom på stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hälso- och sjukvårdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsättas för hög stress på arbetsplatsen och stressens påverkan på sjuksköterskan står i relation till hur hon värderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan få svåra konsekvenser för hälsa och socialt liv.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

DokumentationsbladDatum: 2007-08-28Nivå: Examensarbete DFörfattare: Henrik LarssonHandledare: Christina HultbomRapportens titel: Motivationsarbete i praktiken ? Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på akademiska sjukhuset?Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.Metod: Enkät och intervjuundersökning.Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete.Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg.