Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Uefa - Sida 1 av 1

Fotbollstränarnas tankar kring skadeprevention efter genomgången tränarutbildning

Sett över hela världen är fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.

Styrning i fotbollsorganisationer - byråkrati, klan eller marknad?

Nowadays the world of football has become more commercial than before. As a result of this the clubs' financial status is getting more and more important. Therefore the Uefa has given the national federations a specific task to make sure that the clubs from each country follow certain standards of maintaining the football credibility. The Swedish federation has decided that the Swedish clubs must follow the so-called ?elitlicensen?.

UEFA Financial Fair Play - "break-even"-kraven : en konkurrensrättslig analys

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet Uefa att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ?break-even?-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp. I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ?break-even?-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF.

Fotboll - krav på förändring. Värför går det inte att tillämpa en traditionell företagsanalys på fotbollsklubbar?

Syftet med rapporten är att försöka genomföra en traditionell företagsanalys på ett antal utvalda fotbollsklubbar från både England och Sverige. Vidare har det också undersökts vilka begränsningar och regler som Uefas regelverk Financial Fair Play innehåller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebära för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas årsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte går att tillämpa på fotbollsklubbar på grund av ägartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint då det inte finns några incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra både ägartillskott och stöd från stater i form av skattelättnader.

Third party ownership inom professionell fotboll

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Men gör mål då! : En studie av aktieprisets reaktion vid fotbollsmatcher

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs?Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och Uefa cupen som vi kommer undersöka.

Ekonomisk reglering för icke vinstdrivande organisationer : En studie om effektivitetsförändringar genom reglering

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, så som idrottsförbund ellerskolor, är verksamheter som karaktäriseras av resursmässig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,så som att ha äganderätt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrån studier och teorierföreslås att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om en ekonomisk reglering, på en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förändrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie där vi med hjälp av Uefa:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bästa fotbollsklubbar för att ta reda på hur deraskostnadseffektivitet har påverkats av regleringen. Att mäta kostnadseffektivitet gjordevi genom att använda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie påvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett någon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sämre på att vara effektiva med sina resurser.

"Det är alldeles för mycket sport inom idrotten" : En studie av svenska sportchefer

Authors: Lars Johansson & Johan PetterssonTitle: ?There is way to much sports in the athletics? ? A study of Swedish sportsFootball has gone from being a hobby and a popular pastime into a billion-dollar industry, and clubs around Europe are therefore operated more and more like regular companies. Sweden's position in the Uefa rankings is a modest 23 rd place, behind nations such as Austria, Switzerland and Belarus. The economic climate in Sweden is often highlighted as a strong factor. When we started our study we agreed that this could be a major contributing factor to this relatively modest rank, but believed that there were also other factors that played a big role.

Sandvikens Fotbollsstadion, Vasa, Finland : Fotbollsstadion som ett stadsdelscentrum. Tillbyggnad av skyddad stadion från 1937.

Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad.Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta.

Kära dagbok. Hur går det till när man tar guld? : Innehållsanalys av Spendrups reklamkampanj

This is a case study of the advertising campaign ?Guld till alla? (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse.?Guld till alla? was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, Uefa European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004.

Teknik i bruksmiljö

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-taletbörjade man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att ävenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång ibalansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas.

Zlatan, en kostnad?

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-taletbörjade man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att ävenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång ibalansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas.

TGfU och Enhanced Guided Discovery i fotbollsträning : Observation av en akademitränares arbetssätt

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar:* Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella?* Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid?* Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik?Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013).

Elitlicensen : En studie i fallet med Örebro SK och problematiken kring kontrollbalansräkningen

För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet Uefa ekonomiska krav på de nationella fotbollsförbunden. Utfärdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes därför år 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gällande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan.Elitlicensen sätter ett antal krav på klubbarna, med största vikt på att det egna kapitalet i föreningen inte får vara negativt, och att påföljden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvångsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital.

Är gräset grönare på andra sidan? : en studie kring naturgräsplaner i fotbollsarenor

De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vår, medan vi i Sverige spelar vår till höst. Då vi i Sverige kan se problematik med låg täckningsgrad och slitna gräsmattor under vår säsong, vad händer om vi skulle spela mellan höst till vår? Uefa ställer krav på att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under säsongen. Problematiken på svenska fotbollsarenor under vintern är den låga temperaturen och dålig ljustillgång kombinerat med mekaniskt slitage. Syftet är då att belysa problematiken med att upprätthålla en tillfredställande spelkvalitet på naturgräs i fotbollsarenor. Uppsatsen avgränsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och främst södra Sverige. Ekonomi, konstgräsbanor, dränering och värmetillförsel berörs endast ytligt.