Alltsedan EG-medlemskapet 1995 har Sverige och det svenska samhället med dess myndigheter i ökad grad påverkats av gemensamma europeiska processer, tankegångar och värderingar. I studien undersöks europeiseringsprocessen i den svenska statsförvaltningens kärnfunktioner; rättsväsendet och försvaret. Teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Radaelli, Jacobsson och Johan P. Olsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion om berörda myndigheter, innan ett antal centrala företeelser inom respektive myndighet lyfts fram för närmare granskning.

 Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats där 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke består av bedömning, träning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomänen men ibland även inom aktivitetsdomänen. Det framkommer att interventionerna består av arm-/handfunktionsträning, aktivitetsträning samt att tidig mobilisering praktiseras.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett Tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp Tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.

De flesta företag använder sig av något slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system används av alla på företaget och därmed är det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgångspunkt gjordes en enkätstudie på ett företag i Västsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom några få procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal år de arbetat på företaget.

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett Tydligt koncept kan detaljstyra och därmed säkerställa sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras då ledning, personal och gäster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspås. Den befintliga service management litteraturen som hävdar detta utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det är mer komplext än så. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

De flesta företag använder sig av något slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system används av alla på företaget och därmed är det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgångspunkt gjordes en enkätstudie på ett företag i Västsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom några få procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal år de arbetat på företaget.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn med språkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att den språkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genom att pedagogen talar Tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara Tydligt och säga ?landet Sverige? istället för ?Sverige?.

I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och farmor, utifrån hypotesen att mormor upplevs som varmare och intimare och farmor som kärvare och mer distanserat. Undersökningen avser också huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har träffat sin mormor och farmor. Undersökningsmetoden har bestått i en enkätundersökning som huvudsakligen lät informanten skatta en rad släktskapsord på s.k. Osgood-skalor, men samlade även in uppgifter om informantens umgänge med sin mormor och farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre än farmor och att männen på ett Tydligt sätt skattade farmor högre än vad kvinnorna gjorde.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger Tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning. Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt Tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

I lagbaserade, tävlingsinriktade dataspel är det viktigt att det är Tydligt vem som är medspelare och vem som är motspelare, och jag har undersökt olika verktyg som en koncepttecknare kan använda för att uppnå detta i sin karaktärsdesign. Höga krav på realism begränsar dock hur dessa verktyg kan användas, och det är detta motsatsförhållande mellan krav på realism och krav på tydlighet som jag har undersökt i detta arbete. Jag har också försökt omsätta detta i praktiken genom att rita 46 karaktärskoncept till ett spelkoncept, med målet att det Tydligt skall framgå vilka karaktärer som hör ihop och vilka som är varandras motståndare. Jag har kommit fram till att höga krav på realism avsevärt försvårar och begränsar hur tydlig en karaktär kan göras, och min slutsats är att spelkonceptet skulle tjäna i tydlighet om kraven på realism skulle lättas..

Detta självständiga arbete i lärarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades åsikter och tankar kring ett samarbete präglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har använts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped på barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att få en djupare förståelse för intervjupersonernas syn på samarbetet. Frågeställningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen ställdes frågan hur de olika professionerna ansåg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar Tydligt att ett samarbete är beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska Tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt Tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? är det någon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett Tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är Tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam.