Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster.Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella Tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av Tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag..

Konsumenter möts dagligen av detaljhandelns marknadsföring av diverse produkter, då samtliga marknadsförare vill nå ut till sina kunder på bästa sätt. I detta examensarbete undersöks hur inramning av beslutsuppgift påverkar konsumenter, med fokus på konsumenternas initiala informationsprocessande. I ett experiment, som bestod av ett bildspel med 20 bildpar, deltog 45 studenter vid Luleå tekniska universitet. Försökspersonernas uppgift var att skatta samtliga erbjudanden i bildspelet utefter deras attraktivitet. Hypotesen som ställdes var att konsumenter upplever att ett erbjudande som innehåller flera objekt är mer attraktivt än ett erbjudande med endast ett större objekt, trots att pris och varumängden är densamma.

Användbarhet är ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra interaktionen mellan användare och datorprogram. Ett led i användbarhetsarbetet är att utvärdera prototyper eller färdiga program för att hitta problem i denna interaktion. Det finns en mängd metoder för att göra sådana utvärderingar, varav vi genom användning har granskat ?expertutvärdering med Tumregler?. Denna form av utvärdering har vi kompletterat med en användarundersökning, för att få ett bredare resultat i form av förändringsförslag.

Denna studie syftar till att utveckla Tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv Tumregler tagits fram. Dessa Tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda Tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att Tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.

Inom vissa typer av tv- och datorspel, t.ex. rollspel, sportspel, äventyrsspel eller livssimulatorer, är det vanligt att spelaren själv får utforma sin karaktär (den användaren spelar som i spelet) i varierande utsträckning. Det kan handla om att kunna skriva in sitt eget namn eller välja färg på sin tröja, ända till att kunna justera de minsta utav ansiktsdrag och välja mellan flera olika personlighetsval, fysiska egenskaper och speciella förmågor. Det gränssnitt i vilket detta sker plats kallar för karaktärseditor.Ett urval av kommersiellt framgångsrika, etablerade, tv- och datorspel valdes ut och deras karaktärseditorer granskades. Först genom en konkurrent- och greneanalys.

Eftersom människor använder stereotyper som Tumregler i sociala situationer, är det möjligt att de förekommer i rättsprocessen när bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gärningspersonens utseendemässiga karaktäristika. Syftet med studien var att undersöka om gärningspersonens kön, attraktivitet och ålder påverkar graden av klandervärdhet och längd på fängelsestraff samt om de påverkar motiveringarna till fängelsestraffets längd. Utifrån en fallbeskrivning om ett dråp med varierad ansiktsbild på gärningspersonen fick 192 deltagare svara på frågor om klandervärdhet och straff. Resultaten visade att männen tilldelades ett längre fängelsestraff än kvinnorna.

Huruvida mänskligt beslutsfattande och riskbeteende är att betrakta somirrationellt eller rationellt beror på vilken teoretisk utgångspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella då det visar sig att användandet av olika heuristiker eller Tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska överträdelser. Utifrån ett evolutionärt perspektiv ses dock dessa överträdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istället som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.

Syftet var att undersöka de interna och externa krafter som påverkar privata inve-sterares förmåga att agera rationellt på aktiemarknaden. Uppsatsens empiri är huvudsakligen baserad på en enkätundersökning, vilken syftar till att ge en bild av vilka prioriteringar och preferenser privata investerare har när de agerar på aktiemarknaden. Ett viktigt mål med analysen av enkätsvaren var att undersöka i vilken utsträckning det går att finna irrationella beteenden hos den undersökta gruppen av investerare. Det framkom att en stor del av enkätun-dersökningens respondenter förlitar sig på Tumregler när de träder in i sina positio-ner. De har alltså redan när de tar en position på aktiemarknaden bestämt sig för efter hur stor uppgång respektive nedgång de ska gå ur positionen.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka kunskapsnivån angående vind i bebyggd miljö hos verksamma inom stadsplanering, arkitekter och inom berörda utbildningar samt tillgängligheten på hjälpmedel och information. Vinden påverkas starkt av landskapets utseende. Skog, hav, stad och kuperad terräng har alla olika vindförutsättningar. Inom urban miljö bestäms vindförhållandena av bebyggelseutformningen och byggnadernas omgivning. Historiskt har vindplanering varit en naturlig del av planerandet, inte minst då det gäller jordbruk. Under årens lopp har människor tagit lärdom av tidigare erfarenheter vilket har lett oss fram till dagens kunskapsläge med en rad olika Tumregler och hjälpmedel, varav det senaste består i numeriska datorbaserade analysverktyg så som Computational Fluid Dynamics. En god och komfortabel utemiljö utgår ifrån hur vi människor upplever den.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & Pär Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron på rationella förväntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsätten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrågasätter synsättet om att marknadens aktörer agerar rationellt. Vår studie bidrar med en jämförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta är intressant eftersom många privatpersoner väljer att spara i fonder och ställer därmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal Tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD. De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap.