Bakgrund: I Tsunamin i Thailand 2004 förlorade 544 svenskar sitt liv, men det var betydligt fler än så som blev drabbade. De människor som överlevt Tsunamin men förlorat en närstående drabbades av stor sorg och saknad. Forskning visar att de överlevande löpte stor risk att drabbas av komplicerad sorg, posttraumatisk stress och negativ påverkan på den mentala hälsan. Ett professionellt och medmänskligt bemötande har visat sig underlätta sorgeprocessen för de överlevande, därför är det viktigt att sjukvårdpersonal får en förståelse för de som förlorat en närstående plötsligt.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sorg hos svenskar som var med om och samtidigt förlorat närstående i Tsunamin 2004 i Thailand.Metod: Studien är baserad på fem självbiografier skrivna av människor som överlevde Tsunamin men även förlorade närstående där. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och har bearbetats med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Studien visade att sorgen speglades av individuella upplevelser.

MyTravel har ett effektivt system för att relevanta personer snabbt skall kunna informeras när en kris uppstår. Ledningen i MyTravel kunde därmed ta snabba beslut rörande sina kunder. Den bransch MyTravel agerar inom stöter, i stort sett dagligen, på kriser av olika storlekar och MyTravel hade därmed erfarenhet av att hantera kriser. Genom sitt snabba agerande och kundfokusering har de lyckats behålla ett högt förtroende hos sina kunder, såväl under som efter Tsunamin..

Bakgrund: I Tsunamin i Thailand 2004 förlorade 544 svenskar sitt liv, men det var betydligt fler än så som blev drabbade. De människor som överlevt Tsunamin men förlorat en närstående drabbades av stor sorg och saknad. Forskning visar att de överlevande löpte stor risk att drabbas av komplicerad sorg, posttraumatisk stress och negativ påverkan på den mentala hälsan. Ett professionellt och medmänskligt bemötande har visat sig underlätta sorgeprocessen för de överlevande, därför är det viktigt att sjukvårdpersonal får en förståelse för de som förlorat en närstående plötsligt.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sorg hos svenskar som var med om och samtidigt förlorat närstående i Tsunamin 2004 i Thailand.Metod: Studien är baserad på fem självbiografier skrivna av människor som överlevde Tsunamin men även förlorade närstående där. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och har bearbetats med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Studien visade att sorgen speglades av individuella upplevelser.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog efter Tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig.

Syfte:Syftet med vår uppsats är att se hur olika svenska reseföretag arbetar med krishantering och se om och i så fall hur krishanteringsarbetet har förändrats efter de senaste årens dramatiska händelser.Metod: Kvalitativ studie med intervju.Slutsatser: Vi hävdar att ledarskapet spelar en stor och viktig roll under en kris, då det är ledaren som verkar som en trygg punkt i den uppkomna krisen. En ledare som vågar ta beslut under en kris, effektiviserar krisarbetet på det sätt att det tjänas tid och arbetet organiseras med en tydligare struktur. En ledare ska inte vara rädd för att ta ett steg tillbaka, när medarbetarna har fått sina givna uppgifter. De organisationer vi studerat hanterar kriser på ett tillfredsställande sätt. Vi har funnit att det i vissa företag inte krävs en skriftlig plan och att man ändå lyckades lösa krishanteringsarbetet.

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vår undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan två stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?Syftet med uppsatsen är:Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen.

I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004.Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa.När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom.

Tsunamikatastrofen (2004) innebar ett stort lidande för de människor som drabbades. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av det första året som gått efter att de på plats upplevt tsunamikatastrofen år 2004. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Datamaterial i form av intervjuer med drabbade cirka ett år efter katastrofen inträffade söktes i Sveriges Televisions databas. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Syftet är att ta del av människors livsberättelser kring tsunamikatastrofen med utgångspunkt i kris- och katastrofpsykologi. Vi vill även ta reda på vad det är som får människor att återvända till katastrofplatsen och hur livet går vidare efter en katastrof. Frågeställningar: Hur har krisförloppet sett ut för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka bearbetningsmetoder har människorna i vår urvalsgrupp använt sig av? Vilken innebörd fick återvändandet till Thailand/platsen för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka konsekvenser har katastrofen fört med sig för människorna i vår urvalsgrupp?Metod: Undersökningen som har genomförts i Thailand och vi har med en halvstrukturerad intervjuguide mött svenskar och thailändare som på något sätt drabbats av tsunamikatastrofen, annandag jul 2004. Vi har kompletterat berättelserna med observationer.Material: Vårt material består av åtta informanters livsberättelser om hur de upplevt katastrofen.

When the Tsunami occurred on Boxing Day 2004 it caused a major stress upon the governmental agencies in not only the affected areas but also in states that had a large number of citizens in the affected area. The governmental agencies were not prepared for the demands from the citizenry in these countries to deal with rescue and crisis management in areas situated halfway around the globe. This thesis main purpose is to research what the causal mechanisms of Sweden?s and Finland?s crisis management were through the method of process tracing. Taking its theoretical stance in Allison?s & Zelikow?s three models of decision making, the thesis compares the course of events of the first two critical days in Sweden and Finland to establish what mistakes were made during this critical period.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.