Det är svårt att veta hur man på snabbast möjliga sätt kan skapa 3D datorgrafik till film. Detta arbete handlar om processen (pipeline) för att skapa ett Troll i 3D till filmat material med målet att arbeta så tidseffektivt som möjligt utan att försämra kvaliteten. Vi utformar en specifik pipeline med hjälp av kunskaper från nyckelpersoner i filmindustrin, egna erfarenheter samt en litteraturstudie. Kortfilmen består av ett 3D Troll sammansatt till en minuts filmat material. Kortfilmen förklarar de olika stegen i arbetsprocessen; filmskapandet och vad man ska tänka på från idé till slutlig animerad produkt samt val av programvaror..

I denna studie studeras sex sagoböcker för barn ur ett genusperspektiv. Studien syftar till att undersöka och jämföra hur kön framställs och hur fördelningen mellan könen ser ut i sagoböcker ur serien Bland tomtar och Troll. Böckerna är utgivna 1966, 1974, 1983, 1993, 2003 och 2012. För att besvara studiens frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys genomförs. Vi har räknat förekomsten av båda könen och studerat vad könen framställs med för egenskaper.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the Trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och Troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och Troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

I dagens samhälle ökar internetanvändningen ständigt och likaså gör näthatet. De som kränker andra personer över nätet anonymt kallas för Troll och oftast får det ingen konsekvens. Polisen kan inget göra då det inte finns någon tydlig lagstiftning kring näthat och de som faller offer för näthatet får ta hand om det själva. Syftet med studien är således är att undersöka vad individer som upplevt sig blivit utsatta för någon typ av kränkning på nätet har tagit för lärdom från händelsen samt att undersöka om kränkningar på nätet har påverkat individens välmående. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide på sju informanter.

Uppsatsen behandlar konstnären John Bauer (1882-1918) och dennes konst, sett utifrån religionsfilosofen Mircea Eliades (1907-1986) världsbild. Verken som behandlas är Titta på dem, sade Trollmor. Titta på mina söner! Vackrare Troll finns inte på denna sidan månen, (1915), och Tyr och Fenrer, (1911).Uppsatsens syfte är att tolka och diskutera dessa utifrån Eliades teorier och begrepp. Uppsatsen går igenom tidigare litteratur om Bauer, och analyserar denna, samt definierar de teorier och begrepp hos Eliade som är relevanta för tolkningen..

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande.

Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov.

This paper explores the emic use of ?Internet Trolls" and Trolling behaviour in one specific Internet community. The findings are compared with, and put in relations to the conventional definition of Internet-Trolls as individuals who deliberately, typically anonymously, antagonize other users of online common spaces.A forum dealing with matters of relationship issues in the Swedish online community Message Board of Familjeliv.se, was the subject of field-work that provided the basic empirical material for the research; three comparable threads on the subject of infidelity. These could all be said to contain suspected Trolling, and such suspicions were also ascribed participants throughout the discussions. The analysis was undertaken mainly in terms of quality of narrative, performance and interaction.A comparative method and a genre analysis out of a holistic and functionalistic perspective is used to shed some light on how forum participants organize themselves and steer narratives towards desired outcomes.

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring.Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, Trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. KonTrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och konTroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och konTrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och konTroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och konTroll efterlevs i Sidas organisation.

Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen konTroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­Troll eller be­ro­ende?Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-Troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och konTroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.