Syftet med studien är att beskriva aktuella aktörers samverkan fo?r kompetensförsörjning inom Västmanlands län. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillväxten i länet. Den teoretiska referensramen för studien är Trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa på svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i Västmanlands län samt för att kunna ge förslag på hur den kan utvecklas.Studien visade att arbetet med Trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen då vissa aktörer inte kände till modellen, vilket var ett önskema?l från de respondenter som arbetade med den idag.

Konkurs är ingen ny företeelse i Sverige, redan år 1818 tillkom den förstalydelsen av konkurslagen. Vid sidan av konkurslagen finnsförmånsrättslagen som är den lag som reglerar i vilken turordning somfordringsägare får betalt vid en konkurs. Lagen förändrades senast den förstajanuari 2004. Ändringen har sedermera skapat en livlig debatt därNäringspolitiska kommittén på Företagarförbundet menar att minskningenav säkerhetsunderlaget för kreditgivarna som gått från 100 procent till 55procent är något som småföretagaren får plikta för. I motsats till nyaförmånsrättslagen som anses tillväxthämmande har det utvecklats två olikaklustermodeller, Trippelhelix och diamant modellen för att främja tillväxt ochbåda används i Sverige.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhälle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen Trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet.

Denna uppsats undersöker en medlemsorganisations roll och betydelse för utvecklingen av en klustermiljö, samt vilka möjligheter en sådan organisation har att förmedla vikten av sina insatser i och utanför ett nätverk. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med personer inom den offentliga sektorn vars arbetsuppgifter berör näringslivet i Öresundsregionen. Dessutom ligger diskussioner med nyckelpersoner inom organisationen Medicon Valley Academy till grund för den empiriska studien. De teorier som används är: kluster, Trippelhelix, regional innovationsteori, nätverk, organising capacity och Key Performance Indicators (KPI). Fem kommuner från den svenska och danska sidan av Öresund utgör tillsammans med Köpenhamns och Skånes motsvarigheter till landsting den insamlade empirin.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Sverige är ett stort land där förutsättningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera årtionden har regionalpolitik bedrivits för att jämna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fått det förväntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tänkandet, på att det inte går att skapa utveckling uppifrån. De menar att policy skapas på lokal nivå i samhället i så kallade policynätverk. Enligt Burts teori bör ett sådant nätverk vara väl integrerat internt och aktörerna måste ha många kontakter utanför nätverket för att det ska vara maximalt presterande.