The aim of this study was to evaluate whether gallop training, rather than regular drive training, is worthwhile for trotters race performance. Another aim of the study was to expand the author?s riding- and driving capacity, and get more practical experience on the impact of interval training on trotters. The sample population in the study was two trotters, one Standardbred, and one cold-blood. Given the small sample population, the results of the study is only indicative on the effects of gallop training on trotters, and not conclusive.

Skiascopy is used to objectively determine the refractive power of the eye. Except for a Swedish study in 2007, where 93 horses of different breeds and ages were examined with respect to their refractive status, most studies on equine refraction were published about one century ago or more. The objective of this study is to examine the refractive status of healthy warm-blooded trotting horses. Skiascopy was performed in 117 horses in total, aged 3 days to approximately 22 years old. In a pilot study, it was determined whether young horses were able to accommodate or not during skiascopy. The horses in the pilot study were all younger than 14 months. In foals younger than 1,5 months we saw a significant difference in the skiascopy result in the right eyes before and after topical atropine was instilled, but not in the left eye.

Träningsinducerad lungblödning, Exercise-induced pulmonary hemorrhage (EIPH), är ett stort problem hos Travare och galoppörer i hela världen. Det får anses klarlagt att mekanismen bakom EIPH är så kallad stress-failure, utmattningsskador, i blod-gasbarriären vilket beror på att hästarna har en respiration och cirkulation som ger extrema påfrestningar på denna sköra struktur. En bidragande faktor till stress-failure tycks kunna vara att hypertension i lungvenerna leder till att dessa remodelleras och förtjockas, vilket i sin tur leder till ännu högre tryck i lungkapillärerna. Den här litteraturstudien handlar om hur inflammation i lungorna kan ge upphov till EIPH. Inflammation finns med i problematiken runt EIPH både som en bakomliggande faktor och som ett resultat av blödningen.

Syfte: Att ta reda på om hästar som utför ett upprepat hårt intervallarbete i backe får stegringar i koncentrationen av cTnI och om så är fallet studera hur snabbt cTnI koncentrationerna normaliseras efter arbete. Material och metod: Elva vältränade varmblodiga Travare fick utföra ett arbetstest bestående en uppvärmning i långsam trav (4000m) följt av 7 intervaller i ett tempo av 9 m/s i en 500 meters backe (lutning 24m/500m). Arbetet avslutades med att hästarna fick trava tillbaka till stallet (drygt 2000m) i långsam trav. Blodprov för analys av cTnI togs i vila före arbetet, samt vid 3 och 6 timmar efter arbetstestets slut. Resultat: Alla hästar utom en uppnådde en puls på >200 slag/min i samtliga intervaller.

Osteochondros är en relativt vanlig sjukdom med en multietiologisk grundorsak, med ärftlighet som den viktigaste och biomekanism som den näst viktigaste.När fragmentet sitter på ett lättåtkomligt ställe och med operation i tid innan benbiten ställt till med skada har hästen en god prognos. Rehabiliteringstiden ligger på ca 2 månader och sedan kan unghästen eller den vuxna tävlingshästen börja tränas på allvar och tävla med nästan lika bra resultat som en häst utan OCD.Det vanligaste stället som drabbas av OC är hasleden. Föl kan få lesioner som försvinner, men ingen förändring sker efter ca 12 månaders ålder, beroende på vilken led som drabbas. Därför är s.k. friröntgen onödig innan fölet blir 1 år.Frakturer i kotleden kan antingen vara POF/Birkelandsfrakturer, eller bero på trauma utan något samband med ärftlighet m.m.

Skador på böjsenor och gaffelband är relativt vanligt på varmblodiga Travare och många studier har gjorts på olika behandlingar. Detta arbete tar upp metoder som används i dagens veterinärmedicin i Sverige vid behandling av dessa skador och försöker kartlägga faktorer som påverkar behandlingsresultatet, samt att undersöka förekomsten av hemgångsråd. Kontakt togs med sju ATG-kliniker, som tillfrågades om vilka behandlingsmetoder de erbjöd och om de hade några hemgångsråd vid böjsen- och gaffelbandsskador. Behandlingsmetoder som angavs var bland annat shockwave och stamcellsinjektioner. Journaler från två kliniker under tidsperioden 2004 till 2009 på 101 travhästar med diagnosen tendinit eller desmitit granskades med avseende på behandlingsmetod. Uppföljande information avseende utfall (återställd/ej återställd) samlades in. Faktorer som kön, ålder, typ av skada och behandling, skadat ben, vilken anatomisk struktur som skadats samt tävlingsuppehållets längd utvärderades som möjliga faktorer till behandlingens resultat.

Elitskon? is a new type of horseshoe for trotters. It is supposed to give the horse a trot that mimics the movement pattern of a horse trotting unshod. Many horses show a better trot unshod but this can only be used to a limited extent due to the great wear and tear of the hoof. The objective of this study was to evaluate whether the qualities of Elitskon? are similar to the unshod horse or the traditional aluminium horseshoe.

Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodsTravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodsTravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi.

Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteglukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett oralt glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga Travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala glukostoleranstestet gavs försökshästarna glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.

Osteoartrit (OA) är en vanligt förekommande sjukdom och bidragande faktor till nedsatt förmåga att träna och tävla hos hästar. Ledinflammation som det också kallas drabbar alla häst raser och i alla grenar inom rid, trav och galoppsporten. Inflammationen kan drabba alla de ingående strukturerna i leden och ger kliniskt upphov till hälta, smärta, ökad ledfyllnad och stelhet. Sjukdomen bidrar till sämre djurvälfärd och ekonomiska förluster inom hästindustrin. Orsakerna kan vara många.

Fetma är ett tillstånd som har visat sig öka risken för utvecklandet av metabolt (MS) syndrom hos människa. MS karaktäriseras av fetma (framförallt bukfetma), insulinresistens (IR), diabe-tes mellitus och högt blodtryck. Idag anses fetma även vara en av orsakerna till utvecklandet av ekvint metabolt syndrom (EMS) som ses hos hästar. EMS liknar till stor del den sjuk-domsbild som ses hos människor med metabolt syndrom. Förutom fetma är regionala fettan-sättningar och IR vanligt förekommande hos dessa hästar som ofta även utvecklar fång.