Bakgrund: Ett av målen med god omvårdnad är att etablera en vårdande relation. Godkommunikation stärker relationen och det skapas utrymme för bekräftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring två tredjedelar av alla budskap som förmedlas och ärvanligtvis det som uppfattas som mer äkta när budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan både öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar påvikten av en god kommunikativ förmåga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation påverkar den vårdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekräftelse.

Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och flickor genom sitt språkliga bemötande av könen ? pojkar är tuffa och flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och Tonfall..

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, Tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhållande till barnens lärande i förskolan. Vår frågeställning är:Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lära sig utifrån den litteratur som erbjuds enligt förskollärarna?I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom även att inlevelse, kroppsspråk och Tonfall är viktigt när förskollärare läser för barn, för att barnen då få en känsla av att boken är levande.Förskollärarna säger att tanken med barnboken är att barnen på förskolan ska få en fantasiresa, som kan komma att prägla deras lek och som kan ge barnen ett lärande i form av empatisk förmåga, språkutveckling och väcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem.I samtliga intervjuer framkom det att läsningen av barnlitteratur oftast sker på morgonen eller eftermiddagen då det är färre barn. Barnlitteraturen har fått en roll som lugnande på förskolan.

The aim of this essay is to examine how men is portrayed in three short stories, ?En omvändelsehistoria?, ?Far och son? and ?Jeppa?, from the debut Från Skåne by Victoria Benedictsson. I also investigate the ideas of masculinity during the 1880s. Unmanliness, paternity and manly tears are other concepts that I have been examining with close?reading as the method.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt det sker röstförändringar under barns fria rollekar, om det finns några genusskillnader i dessa eventuella röstförändringar samt vilken betydelse röstförändringarna har för barns lek- och språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder på att barn förändrar sina röster vid fri rollek då de går in i en annan roll och talar som den aktuella rollen kräver. Röstförändringarna kan bestå av olika dialekter, Tonfall och tonlägen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fått fram är att pojkar är mer högljudda och använder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförändringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vår undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, Tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rättssalen. Syftet med studien är att ta reda på om brottsoffer kanbli sekundärtviktimiserade på rättegångar genom att undersöka omdet är skillnad på hur olika brottsoffer framställs ochbemötsav domare, advokater, åklagare och nämndemän.Bemötande handlar om ett samspel mellan människor, den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, Tonfall etc. Framställning handlar om hur man beskriver en annan person, en framställning kan framhäva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framställningen och bemötandet så kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundär viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende på kön, ålder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrån Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.Frågeställningen är:Hur framställer tingsrättens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrån mallen om idealiska brottsoffer på rättegångar, t.ex.