Syftet med denna studie var att ta reda på hur toddlarna framträder samt hur de bemöts och karaktäriseras av förskollärarna. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med tidsmässigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De två teorier som ligger till grund för undersökningen är det livsvärldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger båda på att man utgår ifrån den andres perspektiv när man undersöker och försöker förstå den andres livsvärld vilket vi förhållit oss till i studien. Tio Toddlare observerades och sex förskollärare intervjuades i syfte att ta reda på om den tidigare forskning som definierar en Toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det är svårt att kategorisera toddlarna efter en viss ålder eftersom alla barn är olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

BakgrundDetta examensarbete undersöker några Toddlares tillvägagångssätt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lära sig förstå sin omvärld. Leken är en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar även barnens sinnen och fantasi. Tillträdet till leken varierar beroende på vilket tillvägagångssätt Toddlare använder sig av.

That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (Toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att Toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på Toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (Toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att Toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på Toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-verbal expressions.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

The aim of the study was to investigate peer interaction among toddlers 12 to 30 months of age and the teachers? ways to direct the children?s play in outdoor free play situations in a Swedish preschool. Data was gathered through direct observation, and the phenomenology of Merleau-Ponty in combination with the assumption of children as social actors built the theoretical framework of the study. The results showed that the toddlers used different strategies to invite peers to interaction and made use of strategies in entering ongoing play that previously have been observed among older preschoolers. These strategies, bodily and therefore in accordance with the phenomenological approach, support the assumption of toddlers as social actors that actively engage in and make sense of their life worlds in the preschool.

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till samspel.