x.

I Sverige ser vi idag ett ökat intresse för uppfödning av köttrasdjur. Då de flesta av hondjuren går med tjur för naturlig betäckning, är det av stor betydelse att välja en frisk, högfertil tjur för att få god reproduktion och avkastning i besättningen. För att undersöka tjurens potentiella fertilitet görs en så kallad Bull Breeding Soundness Evaluation, där bland annat mätning av pungomkrets ingår. Mätning av pungomkretsen används som ett indirekt mått på testiklarnas spermieproducerande förmåga.Syftet med studien var att undersöka om pungomkretsen hos de köttrasTjurar som individprövas vid prövningsstationen i Gismestad har förändrats under årens lopp.Totalt 1332 Tjurar från fyra av de vanligaste köttraserna i Sverige (Angus, Charolais, Hereford och Simmental) från 13 prövningsomgångar under åren 1997-2010 ingick i studien. Journalanteckningar från slutbesiktningen av Tjurarna sammanställdes och analyserades.Resultatet visade att pungomkretsen i medeltal var 34,7 cm för samtliga Tjurar oavsett ras eller ålder, vilket är väl över de fastställda minimigränser som används vid prövningsstationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika inhysningssystem för växande Tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även säkerheten för djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos Tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

Syftet med denna uppsats är att klarlägga varför älgstammen och framförallt andelen Tjurar, är på väg nedåt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jägarkår har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sådana fall skulle älgstammens nedgång kunna knytas till de traditioner som präglar älgjägarnas jaktmetoder när dessa kommer på kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom många andra, däribland Fell (2006), hävdar att en annan form av regler, så kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur människor agerar i jaktsituationer.

Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för Tjurar och äldre djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet.

It´s important when you are about to build a new stable or just increasing your production that you choose the right housing system and that it fits your own farm. In this study I have put together facts about different housing system for fattening bulls in order to get a clearer picture of witch system is the most suitable for my own farm depending on the conditions I have. The background of this work is my own interest for breeding bulls and I will hopefully increase my own production. Due to this I wanted to learn more and increase my knowledge about different housing systems. Through a literature study I have found out the facts about the housing systems I find suitable for housing bulls.

Nötköttsproduktion lämpar sig väl att vara ekologisk produktion. I Sverige var 2011 19 % av alla slaktade nötkreatur uppfödda enligt ekologiska regler. Dock är det större utmaningar med uppfödning av ekologiska ungTjurar av köttras än med uppfödning av stutar och kvigor till slakt. Den ekologiska produktionen styrs av regler som är uppsatta av KRAV. Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt gäller framför allt grovfoderandel i foderstaten, utevistelse och bete.

Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra foder med kvalitet till Tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

Dagens avelsarbete är målinriktat med ett nordiskt samarbete som erbjuder ett brett urval av Tjurar, vilket gör det lättare att utveckla vidare avelsarbete. Avelsarbetet är i sin tur en mycket viktig del i ett mjölkföretags skötsel och drift för att kunna optimera mjölkkons produktivitet, hållbarhet och livslängd och har dessutom en stor inverkan på gårdens ekonomi. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det går att mäta mjölkkons exteriör med hjälp av fotografier och för att undersöka vad man bör tänka på när man fotograferar djuren. Detta för att försöka få en objektiv värdering och om möjligt minska variationen som kan inträffa mellan olika exteriörbedömare. I studien undersöktes om det gick att göra en exteriörbedömning av djur genom att i ett bildbehandlingsprogram mäta avstånd och vinklar på de exteriöra delarna av djuren, vilka tidigare har fotograferats. En jämförelse av resultatet gjordes mot den traditionella exteriörbedömningen, utifrån samma kobilder, för att se om den nya metoden var genomförbar och möjlig. Undersökningen gjordes på 18 kor av Svensk Holstein (SH), Svensk röd boskap (SRB) och korsningar dem emellan, från en mjölkgård i Västernorrland. Av 24 olika exteriörbedömningsmått som gjordes på en ko valdes 13 ut och resulterade i 9 mätningar som kunde användas.

The purpose of this study was, if possible, to find a housing system for growing bulls that was as optimal as possible for the animal welfare. In order to select housing systems you must take into account the size of the group, body weight and the type of floor. Seven of the international most common housing systems were compared, straw bedding, deep straw bedding, sliding straw bedding, concrete slatted floor, rubber coated slatted floor, cubicles and feeding cubicles. Studies that have examined the proportion of tail, claw and leg injuries and the presence of unnatural behavior in the different systems. In summary, all studies showed that soft underlay were beneficial for the animals in terms of the proportion of bone lesions and swellings.

Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess inhysningssystem. I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett kostnadsförslag.

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

Den svenska älgstammen har i stort sett levt i frånvaro av björn och varg under större delen av 1900-talet. Istället har stammen reglerats genom en intensiv älgjakt. Nu har både björn och varg återetablerats i våra skogar och expanderar i antal och utbredning. Syftet med denna studie är att ta reda på hur återkomsten av dessa stora rovdjur påverkar älgstammens antal, köns- och åldersstruktur och beteende, samt hur älgförvaltningen påverkas av närvaro av björn och varg. Rovdjursstammarna är ojämnt fördelade över landet och även älgtätheten varierar. Därför kommer en del områden att påverkas mycket och andra väldigt lite.

Artificiell insemination (AI) har revolutionerat reproduktionen och husdjursaveln sedan den första inseminationen gjordes 1784. När man 1949 upptäckte att spermier kunde överleva djupfrysning och upptining underlättades AI-arbetet ytterligare. Ett lyckat resultat vid användningen av AI bygger på att alla delar i den kedja av händelser fungerar från samling av sperma till insemination. En kritisk länk i kedjan är själva handhavandet av sperman vid upptining och laddning av payetten i pistoletten i samband med inseminationen. Hur upptiningsprotokollet ser ut varierar dock mellan olika länder och instruktionerna saknar ofta vetenskapliga referenser.