Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av Tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i Tilltalen du och Ni men andra Tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

I studien undersöks genom semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och Tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och Tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och Tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och Tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och Tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och Tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och Tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och Tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och Tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i så fall hur?.

I den här uppsatsen analyserar jag Tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och Tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska Tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör.

I denna uppsats undersöks översättning av vous-Tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Även översättning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-Tilltalet. Resultaten visar att källspråkstrogenhet är den vanligaste övergripande strategin i materialet när det gäller vous-Tilltalets pronomenformer, men att strategin målspråks-anpassning även förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande källspråkstrogen strategi i alla materialets filmer. Den målspråksanpassade strategin är vanligare i materialets dokumentärer än i fiktionsfilmerna.

I uppsatsen analyseras två tekniska manualer och deras översättningar. I fokusstår texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sättet på vilket instruktionerna presenteras ochvilket Tilltal som används i manualerna samt vad som händer i översättningenav dessa och vilka följderna blir..

I studien undersöks genom semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och Tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och Tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och Tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och Tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och Tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och Tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och Tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och Tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och Tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i så fall hur?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Jeff Dunham använder olika Tilltal och omtal i sina inlägg på Twitter.Arbetet baseras på en kvalitativ metod där fokus ligger på den amerikanska komikern Jeff Dunham. Som teori användes textanalys och retorik för att analysera och dra slutsatser från mitt resultat.Uppsatsen visar på hur Tilltal och omtal kan användas i relationsbyggandet mellan kändisar och fans. Med rätt Tilltal och omtal kan en kändis skapa närhet till sig själv, medan fel till- och omtal skapar distans till twitterföljare. Den visar på hur varierande omtal skapar ett trovärdighetsproblem kring vem det är som kommunicerar med twitterföljarna.Uppsatsen kommer fram till att det huvudsakliga syftet med Jeff Dunhams Twitter användning av är att göra reklam för egna produkter och produktioner. Eftersom denna uppsats baseras på en kvalitativ studie så kan inga generella slutsatser dras kring hur det ser ut på alla komikers eller kändisars twittersidor, men det är en studie som visar på hur det kan tänkas se ut för andra offentliga personer som twittrar..

Att skapa attraktiva program är en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behålla kontakt med TV-tittare genom Tilltal, dvs. olika sätt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt påverkar liveness som är TV-tittarnas känsla av spontanitet. I denna studie analyseras Tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kändisar som är orienterade mot humor och underhållning ("Hellenius hörna" och "Robins").

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.

Syftet med denna undersökning är att studera hur språket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förändrats mellan 1974 och 2014. För att få en bild av förändringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem års mellanrum, undersökts. Svensk språkvård har under lång tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetsspråk och denna uppsats ämnar studera om myndighetsspråket har påverkats av detta och förändrats under denna tid. Hypotesen är att språket har förändrats och att det blivit enklare.Undersökningen genomförs i två led: en del som fokuserar på broschyrernas språk och en del som fokuserar på broschyrernas Tilltal.Den språkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-värden samt hur förändringen i dessa olika språkliga aspekter korrelerar. Resultaten från undersökningen visar att språket har förändrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014.

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett genus- och gestaltningsperspektiv och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet. Undersökningen har skett i form av en innehållsanalys med teorierna; bilder och Tilltal, genusteori och gestaltningsteori som grund.Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval av åtta händelserika scener. I det första analyssteget granskades handlingen i scenerna, därefter gjordes en granskning av innehållet i scenerna utifrån tre olika teorier; bilder och Tilltal, genusperspektivet och gestaltningsteorin.Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden av dagens ojämställda samhälle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojämna könsförhållanden och stereotypskapandet..

Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev Tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven Tilltal och omtal samt närhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt Tilltal.

Syftet med detta arbete är att visa hur Tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur Tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen Tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data.

Denna uppsats bygger på exempel tagna från en egen autentisk översättning av en tyskspråkig webbplats till svenska samt teori som stöd för lösningarna. Målet med översättningen var att åstadkomma en läsbar text genom att ta hänsyn till det speciella mediet och den varierande målgrupp som webbpublicering för med sig samt till textsorten som i detta fall var en säljande turisttext. De översättnings-problem som uppsatsen fokuserar på omfattar egennamn och kulturspecifika före-teelser, informationsstruktur samt Tilltal. Det visade sig att texten krävde en hel del förklaringar och tillägg, men även en del strykningar genomfördes. För att åstad-komma en text som är tillgänglig för en stor publik krävdes också en del explicit-göranden i form av satskonnektorer för att texten ska flyta på, dvs.

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna Tilltalar sin publik på och vad dessa respektive Tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..