Under de senaste tre åren i Sverige, har debatten varit intensiv angående livsmedelsTillsatser i vår mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram är några av medieaktörerna som ifrågasatt varför livsmedelsproducenter använder Tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av Tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan Tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhållningssätt till Tillsatser. Syftet har varit att få en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till Tillsatser i den rådande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för Tillsatser.

Under de senaste åren har Tillsatser i skolmåltiden debatterats väldigt mycket, då många har synpunkter angående livsmedelsval, måltidsmiljö, näringsinnehåll och tillagningsmetoder. Det är kostcheferna som ofta får stå till svars när föräldrar och media har åsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan är riktlinjer och normer för hur den svenska skolmåltiden kan se ut. De Tillsatser som är bedömda av Efsa och godkända av EU, är märkta på livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmåltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelsTillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelsTillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att få fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frågorna ställdes efter ett förskrivet frågeformulär och det fanns möjlighet att även ställa följdfrågor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer är överens om att många Tillsatser är onödiga, men vissa måste finnas.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelsTillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla Tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda Tillsatser liksom kombinationen av hur dessa Tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av Tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelsTillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av Tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.

LivsmedelsTillsatser är ämnen som används i maten för att uppnå bättre näringsvärde eller för att påverka konsistens, hållbarhet, smak eller färg. I media har Tillsatser varit uppmärksammat och omdebatterat den senaste tiden, och ämnet framställs ofta som något negativt. Inte sällan menar media att Tillsatser kan medföra ohälsa och försämrad livsmedelskvalitet. Den pågående debatten väckte vårt intresse för ämnet, och ledde till att vi ville undersöka människors inställningar till och uppfattningar om Tillsatser. Vår avsikt var också att undersöka ifall utbildningsnivå påverkar människors tankar kring detta ämne.Undersökningen var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av fokuserade gruppintervjuer.

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram en regulator för dosering av närsalter i en biologisk reningsanläggning. Anläggningen som renar vatten med mikroorganismer behöver extra Tillsatser av kväve och fosfor för att effektiviteten ska vara så hög som möjligt. Det har visats att variationer av föroreningar i avloppsvattnet kräver olika mängder Tillsatser av kväve och fosfor. En simuleringsmodell för anläggningen tas fram för att användas till en jämförelse mellan olika regulatorer. Simuleringar visar att man kan förbättra regleringen genom att använda sig av framkoppling av mängden föroreningar i inloppsvattnet..

Inledning - Debatten om Tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland konsumenter och att Tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelsTillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Inledning - Debatten om Tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland konsumenter och att Tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelsTillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Det är viktigt att vägarna håller så länge som möjligt. En faktor som har en påverkan i asfaltens långvarighet är bitumen. När bitumenet föråldras försämras dess egenskaper som ökar risken att skador uppstår på asfalten. Med hjälp av olika Tillsatser kan bitumenets egenskaper förbättras. En av dessa egenskaper är bitumenåldring.

Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade Tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s.

Det har förekommit en debatt i bland annat media de senaste åren om Tillsatser och dess nytta eller risk inom livsmedelsindustrin. Det finns även undersökningar på att konsumenterna inte längre önskar Tillsatser i livsmedlen. Därför har det på många företag inom livsmedelsbranschen påbörjats ett arbete för att se över de Tillsatser som används och väga för och nackdelar mot varandra.Detta examensarbete är en del av ett sådant projekt som utförs på Lantmännen Food R&D tillsammans med Lantmännen Kronfågel. Kronfågel använder ett stabiliseringsämne i en av sina produkter, Salladskyckling, och detta examensarbete undersöker om denna kan tas bort eller bytas ut mot ett naturligt alternativ. Stabiliseringsämnet som används är difosfat (E 450) och trifosfat (E451) och har som uppgift att binda vatten i köttet.

Syftet med detta projekt är att med grafisk design upplysa om hälsorisker vi utsätts för genom kemiska Tillsatser och bekämpningsmedel i maten. Jag vill förändra uppfattningen om den mat vi äter idag som inte är ekologisk, det val som man oftast gör på grund av att de är det billigaste alternativet. Med på köpet får vi en rad olika hälsorisker. Idag får allt fler barn diagnosen ADHD när de egentligen är glutamatförgiftade. Glutamat är en kemisk tillsats som används som smakförstärkare i livsmedel.

Arbetsuppgiften var att ta fram rekommendationer på driftpraxis gällande argonspolning vid en efterbehandlingsstation på SSAB Tunnplåt AB i Luleå. Rekommendationerna skulle gälla tiden för slutspolningen efter att behandlingen av stålet, såsom Tillsatser av råmaterial för att uppnå rätt kemisk analys samt temperaturjusteringar för att optimera gjutningen, var färdig. Syftet var att minska mängden oxidinneslutningar i EHS-stål som orsakar igensättning vid gjutningen, samt uppnå kundens förväntningar på rent stål. Insamling av prover (Total Oxygen Sample) och mätningar (syresond) har gjorts vid efterbehandlingsstationen, CAS-OB, och i gjutlådan. Med hjälp av proverna har syrehalten beräknats vid noterade spoltider.

Under de senaste tio åren har LKAB satsat på att utveckla sina eldfasta ugnsinfodringar, för att minska underhållsbehovet och på så sätt öka verkens tillgänglighet och produktion. Beställningen av detta examensarbete är ett led i att få mer kunskap om hur slagg påverkar de olika tegeltyperna som sitter som infodringar i roterugnarna. Degeltester har utförts med tegeltyperna Alex, Victor HWM och Silox 60 med hematitbaserad slagg. Upphettning har skett till 1200ºC, 1350ºC och 1400ºC över driftstider på 5 timmar respektive 24 timmar, med eller utan Tillsatser av CaO, K2CO3 och Na2CO3. Analysering och karaktärisering med hjälp av optiskt mikroskop, SEM, XRD och simulering med programvaran Factsage har utförts.

Att gårdsbutikerna har en marknad beror inte bara på produkterna de levererar utan också på vad som sker i omvärlden. Matskandaler, kli-matförändringar och närproducerat ? debatterna har bidragit till att skapa en nisch för gårdsbutikerna. Genom att stå för ärlighet och öp-penhet skapar gårdsbutikerna en marknad för sig. Besökarna kan själva se på gården att djuren har det bra och känna hur de solmogna tomaterna doftar från grönsakslandet.

I den här studien görs ett försök att finna ut varför kommunen väljer cook chill, om det blir någon näringsförlust när man använder metoden och vad pedagogerna anser om maten som serveras. Tre metoder har använts; intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Två personer inervjuades; kommunens kostansvarige och den ansvarige vid centralköket. 50 stycken enkäter skickades till pedagoger vid fyra olika förskolor och 26 stycken kom tillbaka.Det framgår i studien att det är ekonomiskt fördelaktigt i kommunen att använda sig av cook chillmetoden, då många förskolor inte är anpassade för matlagning i eget kök. Det finns dock studier som visar på att metoden medför vissa näringsförluster.