Sök:

Sökresultat:

16 Uppsatser om Terrester - Sida 1 av 2

Kantzonsvegetationens inverkan på dieten hos öring (Salmo trutta) i en skogsbäck

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen Terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer Terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Kantzonsvegetationens inverkan på dieten hos öring (Salmo trutta) i en skogsbäck

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen Terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer Terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Framställning av digitala terrängmodeller med totalstation respektive terrester laserskanner

Digitala terrängmodeller (DTM) är mycket användbara geografiska produkter som behövs av många organisationer och företag. Som exempel kan nämnas telekommunikationsföretag som behöver terrängmodeller för analys vid planering av områden för nya master, och försäkringsbolag som använder DTM för att identifiera områden med hög eller låg risk för översvämningar när de fastställer premier. Markbaserad (Terrester) mätning är en metod för framställning av DTM där man genom fältmätning insamlar data för objekt vars positioner bestäms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt används sedan för att beskriva terrängen digitalt. Eftersom terrängmodellerna är generaliseringar av markytan, ställs olika krav på deras kvalitet, beroende på användningsområden. Målet med detta examensarbete var att skapa två digitala terrängmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framställning av digitala terrängmodeller).

Terrester laserskanning eller totalstation : ? en jämförelse vid inmätning i stadsmiljö

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas Terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig Terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Infallsvinkelns påverkan på mätresultatet vid terrester laserskanning : undersökning av ScanStation 2

Noggrannheten hos mätningar gjorda med en Terrester laserskanner påverkas av många faktorer. En viktig faktor som bör undersökas är laserstrålens infallsvinkel. Vårt syfte med den här undersökningen var att kontrollera laserskanner Leica ScanStation 2 vad gäller infallsvinkelns påverkan på punktmolnets noggrannhet. Undersökningen bestod av skanningar från 10-100 m avstånd mot en specialbyggd kub på 1x1x1 m, med infallsvinklar 0-85°, både inomhus och utomhus. Efterarbetet gjordes i programvaran Leica Cyclone där vi registrerade och modellerade våra punktmoln till olika plan.

Utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos terrester laserskanner FARO Focus3D

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en Terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.

Olika metoder för positionering och inventering av träd i stadsmiljö

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i Terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning.

Kvalitetskontroll av en fasmätande terrester laserskanner FARO Focus3D

Det finns en ISO-standard (ISO-17123) som anger hur de flesta geodetiska mätinstrument ska kontrolleras. Denna standard omfattar dock inte Terrester laserskanners (TLS). Detta trots att sådana instrument har funnits ute på marknaden ett tag. National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA har utvecklat en amerikansk standard för detta ändamål. Den är möjlig att använda i väntan på att en ISO-standard för TLS fastställts.Syftet med detta examensarbete är att undersöka en fasmätande laserskanner FARO Focus3D, som tillhör avdelningen för mätnings- & kartteknik på Tyréns AB i Stockholm.

Tillämpning av kinematisk terrester laserskanning i järnvägsmiljö

Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom..

Terrester laserskanning för inmätning av spåranläggningar

Järnvägarna är i dag hårt belastade med trafik och är känsliga för störningar. Banverksarbeten är därför något som måste noggrant planeras och genomföras så att det medför så lite störningar som möjligt på järnvägstrafiken. Även säkerheten vid allt arbete som berör spårområden är en viktig faktor att ta hänsyn till. Allt arbete inom spårområdet måste därför uppfylla särskilda krav. Detta får även konsekvenser för detaljmätningar inom spårområden då spåret måste vara avstängt.

Utvärdering av Leicas multistations och laserskanners mätosäkerheter

I nuläget finns det ingen standard för utvärdering av mätosäkerheter för Terrester laserskanner (TLS), detta trots att instrumentet funnits på marknaden och använts länge. Eftersom tillverkarens specifikationer inte alltid överensstämmer, är det viktigt att ha kunskap om hur bra instrumentet presterar. Ett flertal studier har under det senaste decenniet tillämpat olika metoder för att undersöka mätosäkerheten på olika TLS.Syftet med denna studie var att utvärdera och jämföra mätosäkerheterna mellan Leica ScanStation C10, som är en renodlad TLS, och Leica Nova MS50, som är en totalstation med skanningsfunktion, under två olika väderförhållanden. Osäkerheterna togs fram genom att använda ISO 17123-5:2012, som egentligen är en internationell standard för framtagande av totalstationers mätosäkerheter, för att undersöka om denna standard även kan appliceras på TLS. Undersökningen, som skedde utomhus vid Högskolan i Gävle, genomfördes genom att skanna signaler som ställts upp i en triangelformation från tre stationer.

Utvärdering av möjligheten att använda fotobaserad skanning för deformationsmätningar

Geodetiska deformationsmätningar utförs med antingen punktbaserade metoder som t.ex. mätning med totalstation, avvägningsinstrument och GNSS-mottagare eller ytbaserat med exempelvis Terrester laserskanning (TLS). I den här rapporten föreslås ett nytt, billigare, alternativ för ytbaserad mätning av deformationer som sedan utvärderas och jämförs med TLS. Den nya metoden kallas fotobaserad skanning (FBS) och baseras på digital bildmatchning genom vilken tredimensionella punktmoln kan skapas. Deformationer simulerades på ett testobjekt (en spånskiva) som sedan mättes in med både FBS och TLS.

En jämförelse mellan TLS och UAV-fotogrammetri : Inmätning av hårdgjorda ytor

At present day there are several different methods for measuring of paved surfaces.The most common methods today are measuring with a total station, the GlobalNavigation Satellite System (GNSS) and terrestrial laser scanning (TLS). Recently thedevelopment of unmanned aerial vehicles, known as drones, has increasedexponentially and today there are several ways of using drones for measuring surfacesby photographing and laser scanning.This thesis contains a comparison between the methods terrestrial laser scanning(TLS), and unmanned aerial vehicle photogrammetry (UAV). The measurements havebeen applied on two different test surfaces, one of asphalt and one of gravel. Thepurpose of the comparison is to investigate whether the airborne photogrammetry isequivalent accurate in its height levels as the terrestrial laser scanning. For thecomparison to be more extensive, these two methods have not only been comparedin precision but also in the areas of ease of use and economy.The precision was analyzed by comparing the height levels in randomly placed controlpoints on the test surfaces.

Punktmolnshantering i anläggningsprojekt : Utvärdering av programvaror för framtagande av markmodell

An increased number of participants in the construction industry is asking for accompanying terrain models to the project in order to get a better understanding of the field. When the desire to create buildings that fit together nicely with the surrounding area is increasing, it becomes more and more important to have a broad base of knowledge about the ground on which the building is to be erected. Terrain models are also very useful in the planning of logistics, documentation for landscape architecture projects, and billings for mass calculations.Surveys for creating terrain models can be performed with laser scanning. The advantage of laser scanning is the time-effective surveying, the detailed information as well as the ability of application in complex environments resulting in a cost-efficient project. With this in mind our thesis was defined in collaboration with the company Bjerking AB in Uppsala in order to investigate if there were any softwares suitable for terrain modeling.

Utvärdering av programvaror för automatisk 3D-modellering från terrestra laserdata i industrimiljöer

Det är viktigt att fabriker och andra industrimiljöer är korrekt kartlagda, för att ha kontroll över positioner på maskiner och annan utrustning. Tredimensionella modeller ger enkel och tydlig information om en anläggnings uppbyggnad. Traditionella metoder som med måttband eller med totalstation går både relativt långsamt och det kan vara svårt att uppnå den precision som krävs. Terrester laserskanning (TLS) är en allt vanligare metod för att skapa 3D-modeller över industrimiljöer och tekniken har utvecklats snabbt de senaste åren. Modelleringsprocessen börjar med segmentering, som är en klassificering av alla punkter i ett punktmoln.

1 Nästa sida ->