Den nya mätningstekniken på marknaden kallas Terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig Terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Noggrannheten hos mätningar gjorda med en terrester laserskanner påverkas av många faktorer. En viktig faktor som bör undersökas är laserstrålens infallsvinkel. Vårt syfte med den här undersökningen var att kontrollera laserskanner Leica ScanStation 2 vad gäller infallsvinkelns påverkan på punktmolnets noggrannhet. Undersökningen bestod av skanningar från 10-100 m avstånd mot en specialbyggd kub på 1x1x1 m, med infallsvinklar 0-85°, både inomhus och utomhus. Efterarbetet gjordes i programvaran Leica Cyclone där vi registrerade och modellerade våra punktmoln till olika plan.

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning.

Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom..

Järnvägarna är i dag hårt belastade med trafik och är känsliga för störningar. Banverksarbeten är därför något som måste noggrant planeras och genomföras så att det medför så lite störningar som möjligt på järnvägstrafiken. Även säkerheten vid allt arbete som berör spårområden är en viktig faktor att ta hänsyn till. Allt arbete inom spårområdet måste därför uppfylla särskilda krav. Detta får även konsekvenser för detaljmätningar inom spårområden då spåret måste vara avstängt.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Örebro kommun har fram tills nu använt sig av Lantmäteriets höjdmodell som erbjuder en noggrannhet på 2 m. Över Örebro stad finns även höjdinformation i form av höjdkurvor med 1 m ekvidistans. I takt med att utvecklingen går framåt ses användningsområden för en ny, förbättrad höjdmodell. För att ta fram en sådan krävs insamling av stora mängder data. Den metod som lämpar sig bäst för datainsamling av den här omfattningen är flygburen laserskanning. Laserskanning är en relativt ny metod som bygger på att avstånd till objekt beräknas m h a utskickat laserljus.

Digitala terrängmodeller (DTM) är mycket användbara geografiska produkter som behövs av många organisationer och företag. Som exempel kan nämnas telekommunikationsföretag som behöver terrängmodeller för analys vid planering av områden för nya master, och försäkringsbolag som använder DTM för att identifiera områden med hög eller låg risk för översvämningar när de fastställer premier. Markbaserad (terrester) mätning är en metod för framställning av DTM där man genom fältmätning insamlar data för objekt vars positioner bestäms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt används sedan för att beskriva terrängen digitalt. Eftersom terrängmodellerna är generaliseringar av markytan, ställs olika krav på deras kvalitet, beroende på användningsområden. Målet med detta examensarbete var att skapa två digitala terrängmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framställning av digitala terrängmodeller).

Det finns en ISO-standard (ISO-17123) som anger hur de flesta geodetiska mätinstrument ska kontrolleras. Denna standard omfattar dock inte terrester laserskanners (TLS). Detta trots att sådana instrument har funnits ute på marknaden ett tag. National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA har utvecklat en amerikansk standard för detta ändamål. Den är möjlig att använda i väntan på att en ISO-standard för TLS fastställts.Syftet med detta examensarbete är att undersöka en fasmätande laserskanner FARO Focus3D, som tillhör avdelningen för mätnings- & kartteknik på Tyréns AB i Stockholm.

Det är viktigt att fabriker och andra industrimiljöer är korrekt kartlagda, för att ha kontroll över positioner på maskiner och annan utrustning. Tredimensionella modeller ger enkel och tydlig information om en anläggnings uppbyggnad. Traditionella metoder som med måttband eller med totalstation går både relativt långsamt och det kan vara svårt att uppnå den precision som krävs. Terrester laserskanning (TLS) är en allt vanligare metod för att skapa 3D-modeller över industrimiljöer och tekniken har utvecklats snabbt de senaste åren. Modelleringsprocessen börjar med segmentering, som är en klassificering av alla punkter i ett punktmoln.

Geodetiska deformationsmätningar utförs med antingen punktbaserade metoder som t.ex. mätning med totalstation, avvägningsinstrument och GNSS-mottagare eller ytbaserat med exempelvis Terrester laserskanning (TLS). I den här rapporten föreslås ett nytt, billigare, alternativ för ytbaserad mätning av deformationer som sedan utvärderas och jämförs med TLS. Den nya metoden kallas fotobaserad skanning (FBS) och baseras på digital bildmatchning genom vilken tredimensionella punktmoln kan skapas. Deformationer simulerades på ett testobjekt (en spånskiva) som sedan mättes in med både FBS och TLS.

Luftens tillstånd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mätas med hjälp av ett klimatmätsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D måste sensorerna i klimatmätsystemet positioneras. I denna studie har två metoder som kan användas för positionering av objekt jämförts och utvärderats. En ena är enkel i sitt utförande och använder sig av en handhållen längdmätare.

Syftet med detta examensarbete är att erhålla en uppfattning omnoggrannheten med fyra av de mest använda mätinstrumenten inom dagenmätningsuppdrag; Totalstation, GNSS-mätning med egen bas, RTK-mätningmed SWEPOS-tjänst samt laserskanning. För att kunna göra en analys harvarje metod mätt under ett intervall på 2 veckor, där varje mätmetod samlatdata från 20 markerade punkter. Dels analyseras metodernas precision därspridningen från mätseriens medelvärde fastställs. Den andra delen avanalysen redogör mätningarnas spridning från det teoretiskt korrekta värdet.Skillnaden mellan precisionen och i detta arbete kallad noggrannheten är attnoggrannhetsanalysen tar hänsyn till mätseriens medelvärdes avvikelse fråndet korrekta värdet. I arbetet redogörs varje metods teori, utförandet avmätning, statistiskt tillvägagångssätt samt felkällor.

Den här rapporten beskriver utvecklingen av en prototyp till ett system, Hummingbird, som låter användaren uppdatera en trådlös dörrskylt varifrån som helst, via mikrobloggtjänsten Twitter. Systemet har utvecklats som ettkandidatarbete vid Data- och IT-institutionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Projektgruppen har bestått av sex teknikstuderande från Chalmers och Göteborgs Universitet.Resultatet är ett fungerande system bestående av två delar: en dörrskylt meddisplay samt en basstation som hämtar meddelanden från Twitter. Skyltenoch basstationen kommunicerar via en radiolänk.Projektets huvudsakliga fokus ligger på energieffektivitet hos skylten. Även användarvänlighet och robusta kommunikationsprotokoll har prioriterats.Som en del i projektets fokus på energieffektivitet har tekniker för strömsnåla displayer, radiokommunikationsmoduler och microcontrollerplattformar undersökts och använts.