Sök:

Sökresultat:

51 Uppsatser om Terrester laserskanning - Sida 2 av 4

Utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos terrester laserskanner FARO Focus3D

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.

Noggrannhetskontroll av laserdata för ny nationell höjdmodell

Ny nationell höjdmodell är ett projekt som utförts av Lantmäteriet på begäran av regeringen sedan år 2009 och beräknas vara färdigt år 2016. Datainsamling sker med hjälp av flygburen laserskanning. Syftet med studien är att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska användas för framställning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes på området Årsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (väst ? öst).

En jämförelse mellan TLS och UAV-fotogrammetri : Inmätning av hårdgjorda ytor

At present day there are several different methods for measuring of paved surfaces.The most common methods today are measuring with a total station, the GlobalNavigation Satellite System (GNSS) and terrestrial laser scanning (TLS). Recently thedevelopment of unmanned aerial vehicles, known as drones, has increasedexponentially and today there are several ways of using drones for measuring surfacesby photographing and laser scanning.This thesis contains a comparison between the methods terrestrial laser scanning(TLS), and unmanned aerial vehicle photogrammetry (UAV). The measurements havebeen applied on two different test surfaces, one of asphalt and one of gravel. Thepurpose of the comparison is to investigate whether the airborne photogrammetry isequivalent accurate in its height levels as the terrestrial laser scanning. For thecomparison to be more extensive, these two methods have not only been comparedin precision but also in the areas of ease of use and economy.The precision was analyzed by comparing the height levels in randomly placed controlpoints on the test surfaces.

Skattning av antal träd baserat på data från flygburen laserskanning

För att skatta skogsegenskaper utifrån data baserade på flygburen laserskanning används framförallt två olika metoder. Den första (areametoden) bygger uteslutande på höjden där laserpulserna reflekterats och en uppskattning av vilka pulser som reflekterats på marken och vilka som reflekterats i vegetationen. Den andra metoden (segmentmetoden) använder en segmentering av punkterna där laserpulserna reflekterats till enskilda träd. Detta är dock svårt att praktiskt genomföra, därför innehåller varje segment mellan 0 och cirka 10 träd. För att kunna utveckla och utvärdera resultaten insamlas även exakt information från ett antal provytor genom fältstudier. I denna rapport föreslås en icke-parametrisk modell för att skatta antalet träd i ett segment med segmentens area och art som förklarande variabler.

Undersökning av algoritmer och programvaror för markklassning av punktmoln från flygburen laserskanning

Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat på projektet Ny Nationell Höjdmodell som ska täcka hela Sverige. Denna gång används flygburen laserskanning för data insamling. För att skapa terrängmodeller av dessa laserdata behöver bearbetning först göras, där markpunkter skiljs från andra typer av objekt som laserpulsen registrerar. Det är detta som är ett av de största problemen för att uppnå en bra kvalité för slutprodukten (terrängmodeller). Eftersom Sveriges yta är så stor måste punktmolnet klassificeras med programvaror där en algoritm försöker filtrera ut markpunkterna.

Strandfastigheters gränser : En studie av gränser i vatten.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag.

Punktmolnshantering i anläggningsprojekt : Utvärdering av programvaror för framtagande av markmodell

An increased number of participants in the construction industry is asking for accompanying terrain models to the project in order to get a better understanding of the field. When the desire to create buildings that fit together nicely with the surrounding area is increasing, it becomes more and more important to have a broad base of knowledge about the ground on which the building is to be erected. Terrain models are also very useful in the planning of logistics, documentation for landscape architecture projects, and billings for mass calculations.Surveys for creating terrain models can be performed with laser scanning. The advantage of laser scanning is the time-effective surveying, the detailed information as well as the ability of application in complex environments resulting in a cost-efficient project. With this in mind our thesis was defined in collaboration with the company Bjerking AB in Uppsala in order to investigate if there were any softwares suitable for terrain modeling.

Klassning av fjällbjörkskog enligt FAO:s definition av skogsmark med hjälp av flygburen laserskanning

Sweden?s forestry legislation was updated in 2010 and a new definition of forest land was introduced. This definition was adapted to the one used by the Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) for international statistics on the state of the world's forests. It is in short based on the lands ability to grow forest that reaches 5 meters, 10 % canopy closure and has a continuous distribution, according to FAO at least 0.5 hectares. A country-wide laser scanning is now carried out for the production of a new national elevation model; the laser data also provides information on forest height and density.

Kvalitetssäkrad arbetsprocess vid 3D-modellering av byggnader : Baserat på underlag från ritning och 3D-laserskanning

Tidigare vid ombyggnation, försäljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsägarna från enkla handritade pappersritningar. Det är en svår utmaning att hålla ritningen uppdaterad till verkliga förhållanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 år sedan (i början på 80-talet) byttes papper och penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag används CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste åren har utvecklingen gått mot en större användning av 3D-underlag än tidigare 2D-ritningar.

Vegetation och lutningars påverkan på osäkerheten hos laserdata för en ny nationell höjdmodell

Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osäkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m på hårda plana ytor, dock kan osäkerheten öka avsevärt i terrängtyper med tät vegetation eller i områden med starkt sluttande terräng. Syftet med detta examensarbete är att kontrollera hur osäkerheten påverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, där nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ?Byggmätning ? Statistisk provning av digital terrängmodell?.

Utvärdering av Leicas multistations och laserskanners mätosäkerheter

I nuläget finns det ingen standard för utvärdering av mätosäkerheter för terrester laserskanner (TLS), detta trots att instrumentet funnits på marknaden och använts länge. Eftersom tillverkarens specifikationer inte alltid överensstämmer, är det viktigt att ha kunskap om hur bra instrumentet presterar. Ett flertal studier har under det senaste decenniet tillämpat olika metoder för att undersöka mätosäkerheten på olika TLS.Syftet med denna studie var att utvärdera och jämföra mätosäkerheterna mellan Leica ScanStation C10, som är en renodlad TLS, och Leica Nova MS50, som är en totalstation med skanningsfunktion, under två olika väderförhållanden. Osäkerheterna togs fram genom att använda ISO 17123-5:2012, som egentligen är en internationell standard för framtagande av totalstationers mätosäkerheter, för att undersöka om denna standard även kan appliceras på TLS. Undersökningen, som skedde utomhus vid Högskolan i Gävle, genomfördes genom att skanna signaler som ställts upp i en triangelformation från tre stationer.

Krav och önskemål på skogsbruksplanen : förbättringspotential med laserskanning

In 2009 The National Land Survey of Sweden, Lantmäteriet, commenced a project intended to provide a new digital elevation model (DEM) of Sweden. The method chosen for the project was airborne laser scanning (ALS). In addition to information about the land surface the project will also provide information about the forest, this as a by-product. This data can be used to estimate forest variables such as height and volume. The estimates are often more reliable than what is standard today. This study is based on interviews with employees and members of the forest owner association Södra in southern Sweden.

Användning av LiDAR och ArcGIS inom skogsbruk i Sverige

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.

Naturvårdsavsättningar vid avverkning på Orsa Besparingsskog

Orsa Besparingsskog has an aim to take nature considerations in relation to the harvested volume and area of the annual felling. Around 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume should be set aside. It is important to keep close to those figures to avoid future negative effects on the long-term harvesting planning. The purpose of this study was to use laser scanning data to estimate those proportions. The result showed that the proportion of conservation considerations in the ten selected objects in the study was significantly higher than the target of 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume. The result showed a setting aside of 19 percent of the acreage and 17 percent of the volume.

BIM : Förvaltning, inventering och användningsområden

ByggnadsInformationsModellering, BIM är ett komplext begrepp med varierande innebörd beroende på var i byggprocessen det används. Det finns ingen enkel definition av hur arbetet med BIM tillämpas och innefattar många aktiviteter. I rapporten har en litteraturstudie samt intervjufrågor legat till grund för resultat och slutsatser, dessa har riktats mot att ta reda på hur digital informationshantering anpassas till en byggnads förvaltningsskede och hur inventering av en befintlig byggnad kan utföras med dagens teknik. Genom att studera vad som tidigare skrivits inom ämnet samt med kontakter via personer som sysslar med konsultuppdrag eller förvaltningsadministration inom byggbranschen har en sammanställning av nuvarande tillämpningar kunnat visas. I grund och botten är BIM ett modernt arbetssätt som kan nyttjas av alla discipliner för att tillge information i ett projekt som även kan fortsätta att uppdateras vidare genom produktion, förvaltning, ombyggnader samt renovering, och slutligen rivning. Inventering av en äldre byggnad som saknar data kan återskapas med laserskannerteknik och ger en tillförlitlig datainsamling som sedan bearbetas i CAD-program. Forskning har skett för att försöka hitta ett sätt att lokalisera inbyggnadsmaterial utan att göra åverkan på byggnadskonstruktionen. .

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->