En vanligt förekommande åkomma hos idrottare och motionärer, är patellar Tendinopati, eller kanske mer känt som hopparknä. Degenerativa förändringar, såsom patologisk kärlinväxt och kalciumpålagringar på patellarsenans dorsala del tros vara orsaken till smärtan. Diagnosen är belastningsrelaterad och rehabiliteringstiden är ofta av långvarig karaktär, men prognosen är god. Excentrisk träning och stötvågsterapi ät två förkommande behandlingsmetoder för åkomman. Syftet med litteraturstudie var att beskriva evidensen för excentrisk träning och stötvågsterapi vid patellar Tendinopati.

Introduktion: Patellar Tendinopati (?jumper´s knee?) drabbar idrottare inom många olika idrotter, med högst prevalens inom idrotter där många hopp förekommer. De bakomliggande orsakerna vid patellar Tendinopati är ännu inte klarlagda. Durationen på symtomen är ofta lång och mycket besvärande för den drabbade idrottaren. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en evidenssammanställning av de sjukgymnastiska rehabiliteringsalternativ som finns vid patellar Tendinopati.

Syfte- Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa forskning som utvärderar effekten av excentrisk träning samt jämföra excentrisk träning med alternativ behandling på smärta och funktion vid kronisk patellar Tendinopati.Frågeställningar1. Vilken evidens finns idag för att excentrisk träning minskar smärta och förbättrar funktion hos personer med patellar Tendinopati?2. Vilken evidens finns idag för att excentrisk träning är mer effektiv gällande smärta och funktion jämfört med andra behandlingsstrategier hos personer med patellar Tendinopati?MetodSökning av litteratur gjordes i PubMed, Web of Science, Cinahl och AMED.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att a) undersöka om motionärer med Achilles Tendinopati (AT) i mittportionen har nedsatt dorsalflexion i första metatarso-  falangealleden (MTP 1-leden) på affekterad sida jämfört med frisk b) undersöka om det finns sidoskillnader i naviculare position samt c) undersöka vilken metod - goniometermätning (GM) eller visuell estimation (VE) - som är att föredra vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden. Frågeställningarna var följande: Hur förhåller det sig med skillnaden för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk hos motionärer med AT? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för fotvalvets höjd ? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för den vertikala rörligheten i mellanfoten? Hur förhåller det sig med mätvärdet för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk vid användandet av respektive mätmetod (GM och VE)? Hur förhåller det sig med den samtidiga validiteten mellan VE och GM vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden?Metod: 28 patienter med unilateral AT (medelålder 39 år, symtomtid median 12 veckor), rekryterades konsekutivt. Patienterna diagnosticerades kliniskt, nedre extremitet screenades för rörelseinskränkningar i sagittalplanet, naviculares höjd (NH) mättes i två positioner och naviculare drop (ND) beräknades. MTP 1-leden fotograferades tre gånger i standardiserad mätposition och dorsalflexionen mättes med GM på fotografierna som randomiserats.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Skador på senor är vanligt förekommande hos både idrottare och mindre aktiva personer. Olika behandlingsmetoder används vid Tendinopatier. Tvära friktioner är en typ av behandling, som utförs genom djup massage vinkelrätt mot senans parallella fibrer. Teorier bakom effekten av tvära friktioner är att behandlingen stimulerar till en naturlig läkningsprocess i vävnaden genom bland annat nedbrytning av fibrös vävnad, organisering av kollagena fibrer och ökad blodcirkulation. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa evidensen för behandling med tvära friktioner vid Tendinopatier.

Stötvågsbehandling är en behandlingsmetod som sedan början av 1990-talet blivit allt vanligare när det gäller behandling av tendinoser. Tendinoser är bla vanligt förekommande i rotatorcuffen och armbågen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad det finns för evidens för stötvågsbehandling vid tendinos i rotatorcuffen och vid lateral epicondylalgia. Artikelsökningen utfördes i databaserna Pubmed, PEDro, CINAHL, Medline och COCHRANE. Sökningen genomfördes under januari och februari 2011.