Syftet med vår uppsats är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på tre gymnasiesärskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka Teman som ingår och hur den bedrivs. Våra frågeställningar är:1. Vilka Teman och ämnen ingår i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?2. Vilka Teman förekommer oftare eller mer sällan i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning på tre olika gymnasiesärskolor i Göteborgsområdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjälp av fyra olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur män och kvinnor upplever den traumatiska händelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar från olika traumatiska händelser där män och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra Teman. Dessa Teman är känslomässiga upplevelser (affektiva), beteendeförändringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera är att dessa individer har en sänkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Sammanfattning                       Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv.Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre.Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre Teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två Teman.  Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra.Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre Teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som Teman från enkätsvaren.Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra Teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga Teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, från både underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fått synpunkter på vilka dessa problem är, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar på problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ?Teman? i rapporten, har framförts från intervjukandidaterna. Det är punkter som påverkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer: -     Säkerhet (arbetsmiljösäkerhet-     Lagbas kontra arbetsledare  -     Arbetsberedningar  -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer  -     Möten (byggmöte och basmöte)  -     Arbetslivserfarenhet  -     Ändrings- och tilläggsarbeten  -     Tidsplanering  Den insamlande informationen är analyserad och presenterad enligt ovanstående Teman med en tematisk analys.

Jag har valt tre Teman ur värdegrundsboken och jämför vad olika författare anser om dessa tre Teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebär att förmedla kultur.Ett konstaterande är att skolans kultur och värdegemenskap förmedlande uppdrag är motsägelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen är sammansatt av ett beständighets, kontinuitets och ett förändringsuppdrag. Det är tänkt att skolan ska spegla sitt samhälles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionär och därmed bana väg för ett framtida samhälle som på bestämda sätt skiljer sig från dagens. Det ställs krav på att personalen ska förmedla kulturellt bestämda värden och upprätta kultur som överensstämmer med dessa värden.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudTeman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala Teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala Teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala Teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.

Abstract: Uppsatsens syfte är att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrån frågeställningarna: Vilket av böckernas två Teman dominerar, är det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillämpats. Analysen visar att Marsden flätar samman sina båda Teman och att krigstemat är förutsättningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas på olika sätt i böckerna, men de har också en given roll i som följer dem genom hela boksviten..

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter Teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga Teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre Teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga Teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Examensarbetets syfte var att undersöka om och hur förskolepedagoger kan stärka barn till att få en god självkänsla. Studien redogör också för vad självkänsla och självförtroende är. För att få svar på frågeställningarna "kan förskolepedagoger hjälpa barn att få en god självkänsla?" och "hur bär de sig i så fall åt?" har observation och intervjuer gjorts på en förskola vars policy fokuserar på att stärka barns självkänsla. Utifrån intervjuerna har tre Teman tolkats fram: tema 1Självkänsla och självförtroende, där begreppens innebörd behandlats, tema 2 Pedagogernas förhållningssätt, hur har pedagogerna tänkt kring sitt eget beteende? och tema 3 Pedagogernas arbetsmetod, inom vilket pedagogernas arbetssätt redovisats.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och Teman.

Att bemöta föräldrar som förlorat ett barn är en utmaning för all sjukvårdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krävs kunskap och förståelse. Denna litteraturstudie syftar till att få ökad kunskap och förståelse för hur föräldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur föräldrar som förlorar ett barn påverkas, vad som hjälper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvårdspersonal.

Studien behandlar försöksverksamheten Region Skåne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och påverkar även allmänheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra Teman; ?Permanenta självstyrelsen!?, ?Region Skåne är positivt och en nydanande föregångare?, ?Införandet av regioner är en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region Skåne är konkurrenskraftigt och bidrar till tillväxt?. I dessa narrativa Teman använder regionen övertalningsdiskurs och myter, men även grepp som dramatisering och iscensättande.

Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN].Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och Teman har identifierats.Resultat: Fyra Teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa Teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation.Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat Teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa Teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.