Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete på Teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lärarna..

Det råder brist på framtida tekniker och skolorna behöver tillsammans med näringslivet jobba för ökat teknikintresse bland barn och unga. Även om Teknikprogrammet på gymnasiet strävar efter att ge eleverna en teknisk bas är det också ett högskoleförberedande program och har andra förutsättningar än de yrkesförberedande programmen att ge eleverna insyn i industrins värld. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företagens syn på samarbete med Teknikprogrammet. . I litteraturen och i tidigare examensarbeten finner man exempel på företags möjliga syften och krav samt exempel på samarbetsformer med andra skolformer.

Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera.

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på Teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikämnet förändras om undervisningen genomförs med högre grad av nivå- och perspektivväxling än lärobokens framställning och med ett ökat inslaget av problem hämtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar på tankegångar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i två olika klasser vid Teknikprogrammet, i årskurs 1 och 2, på en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vårterminen 2003. Elevernas attitydförändring bedömdes med likadana enkäter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gång. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter på elevernas attityd.

Eleverna och lärarna vid Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vårterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stärka elevinflytandet inom programmet..

A query using telephone interviews of technology teachers teaching the course "Teknik, Människa, Samhälle", a core course of the technique programme at the swedish gymnasium..

The purpose of this study is to understand the factors that are affecting students at the Technology and Electricity- and energy programs in their choice of studies and vocation. The study is a comparative case study and quantitative method has been used in the form of questionnaires. The result shows that students do not like to be affected by another person but believes that they themselves have made their choice. Interest turns out to be the biggest influence factor of choice for both students at the Technology and Electricity- and energy program. For Electricity- and energy students have also access to work had some impact.The parents' education level was higher for Technician students and their parents worked with occupations requiring university degrees.

Efter drygt två års arbete sjösattes det nya Teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli år 2000. Programmål, kursplaner och kursmål hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, människa, samhälle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts på det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mått av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. Innehållet fokuserade också på processer istället för på produkt och material.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var Teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för Teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system?.Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller Teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på Teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ?Teknik, människa, samhälle? samt ?Teknikutveckling och företagande? är utformade, med avseende på läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp, på ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjälp av en enkätundersökning och dels genom en analys av de läroböcker som genom enkäten framkom som de mest använda i kursen ?Teknik, människa, samhälle?. Resultatet visar på att kursernas upplägg skiljer sig åt med avseende på vilka läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp på de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmål som är satta för de båda kurserna.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.