Bakgrund: Fotledsdistorsion är en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje år. De flesta fotledsdistorsionerna påverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sådan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch på så vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att få indikationer på effekternaav fotledsTejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.

AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting väljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkät utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. Enkäten är inte validitets- eller reliabilitetstestad. Frågorna i enkäten var egenkonstruerade och baserade på studiens syfte. För att stärka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. Enkätundersökningen genomfördes från 14-02-05 till 14-02-19.

Skador på framknä hos smågrisar är ett välkänt problem i de flesta besättningar. Själva skadan uppstår när smågrisarna diar eller på något annat sätt gnider sina knän mot liggytan. Det finns olika lösningar på problemet och det har gjorts flertalet försök inom området. Ett av de som har visat resultat är strategisk halmning. Syftet med vårt examensarbete är att försöka minimera dessa sårskador med hjälp av Tejpning precis under framknäet. Vår förhoppning är att man ska kunna minska behandlingar samt antibiotika användningen, öka tillväxt och djurvälfärd. Vi har gjort en studie där vi följde tre gårdar under en respektive två grisningsomgångar. I vårt arbete kallas besättningarna för gård A, gård B och gård C.

Bakgrunden till detta arbete var att företaget som kontaktades vill ta fram en ny modell av hästsportjacka. Arbetets syfte är att ta fram en modell som har form för funktionen. Vissa funktioner är mer viktiga än andra vid ridning, något som undersöks och presenteras i rapporten. Då många ryttare vistas utomhus blev det även viktigt att undersöka vikten av väderanpassade plagg. Ett grundmönster och en modell tas fram som även graderas.

Studien avser framtagning av skidkläder, en jacka och en byxa i herrstorlek, där designen bestäms av de funktioner som man vill uppnå i plaggen. Studien är gjord i samarbete med ett externt företag som valt ut uppdraget. En undersökning har genomförts för att få fram vilka underlag som krävs för att plaggen ska gå att sömförseglas med tejp, vilket därmed gör plaggen vattentäta.Under projektets gång har olika metoder använts för att nå slutresultatet. Digital mönsterkonstruktion, toilesömnad, avprovning och gradering är de främsta metoderna. Projektets mål har varit att leverera sömnadsprov på båda plaggen i samma material som plaggen senare är tänkta att tillverkas i.

Som sjuksköterskor på en vårdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frågor från patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsärret. Det finns inga skriftliga PM med skötselråd för hur ärret och huden ska skötas att ge patienterna och det är något som saknas. Syftet med uppsatsen är att studera vetenskaplig litteratur, så att patienterna kan få råd för egenvård hur de ska sköta sina operationsärr. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsättningar för sårläkningen beroende på flera olika faktorer.

Skador i idrottssammanhang är en av de mest förekommande anledningarna för uppsökande av akutsjukvård. Knä- och fotledsskador är de två vanligaste idrottsskadorna. Att behandla idrottsskador är ofta kostsamt och tidskrävande. En längre tids bortavaro från idrott är en stor psykosocial faktor och för en professionell idrottsutövare kan det resultera i sämre lön och påverka en framtida karriär. Det förekommer en hel del olika preventiva åtgärder för att förebygga skador, exempelvis träning, Tejpning och ortoser.

Bakgrund: Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är en knädiagnos som många sjukgymnaster kommer i kontakt med. Patienter beskriver ofta en diffus smärta framtill och/eller baktill på knät, vilken kan utlösas eller förvärras vid aktivitet. Huvudbehandlingen är fysiska åtgärder, exempelvis träning av Mm. quadriceps, vilken kan kombineras med exempelvis Tejpning, ortos eller stretching. För att uppnå bästa resultat är det viktigt att sjukgymnasterna arbetar både efter vetenskap och klinisk erfarenhet.

Bakgrund: Subacromialt impingement syndrom (SAIS) är den vanligaste orsaken till skuldersmärta. Syndromet karaktäriseras av att smärta kan reproduceras genom rörelser som minskar utrymmet mellan acromion och humerus. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga för vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid SAIS som evidensen är prövad, samt att undersöka vilken evidens som fanns för behandlingsmetodernas effekt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med artikelsökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Amed och PEDro. PEDro-scale och SBU:s evidensgradering användes för att bedöma artiklarna.

SammanfattningSyfte: Syftet med den här studien var att undersöka den upplevda effekten av upprepad behandling med kinesiotejp under 2 veckor, sett till smärta och besvär hos idrottare med medialt tibiasyndrom (MTS). Frågeställningarna som ställdes var: vilken effekt har behandling med kinesiotejp på smärta vid MTS samt vilken effekt har behandling med kinesiotejp på besvär och symtom vid medialt MTS?Metod: Femton personer med diagnosen MTS deltog i studien (10 kvinnor och 5 män). Samtliga deltagare var aktiva inom friidrott alternativt löpning. Deltagarna skattade sin smärta i båda benen, men endast ett ben tejpades.

Big Image är ett företag som trycker stora bilder, på bland annat polyesterförstärkt PVC-duk, till både butiker och teatrar. När en eller flera PVC-dukar måste skarvas för att uppnå rätt bildstorlek använder sig företaget av symaskiner. Detta är dock ett tidskrävande arbete och målet är att hitta en ny metod att skarva dukarna.Enligt nulägesanalysen används all golvyta i Big Images lokal. Big Image har en svets som svetsar med hett verktyg vilken inte fungerar tillräckligt bra för att vara lönsam. Under en omvärldsanalys besöktes ett företag som specialiserat sig på att svetsa plastdukar.