Denna studie bestod i att undersöka situationen på marknaden angående framdriftsanläggningar för LNG-Tankfartyg. Syftet med arbetet var att skapa en relevant bild av hur situationen ser ut idag och genom intervjuer ta reda på hur den kan komma att förändras.Genom en litteraturstudie undersöktes läget på marknaden och utifrån det kunde relevanta frågor utformas. Efter att frågorna hade utformats tog författarna kontakt med olika företag som var anknutna till marknaden för LNG-Tankfartyg. Intervjuer med företagen genomfördes och dessa har gjort det möjligt att analysera hur läget kan komma att förändras.Studien har visat att det finns ett system, DFDE, som dominerar fartygsbeställningar i dagsläget. Det finns även nyare system som består av gasdrivna tvåtaktsmotorer som förväntas ta över en del av marknaden.

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att Tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då Tankfartygen vanligast grundstöter.

Detta uppdragsbaserade arbete är en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte är att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och även möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förväntningar personal vid rederier och fartygsbefäl som regelbundet anlöper Energihamnen har på Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning några av de Tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, även vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att få svar på ovanstående syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefäl från samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien består av en sammanställning av de regelverk som ställer specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord på Tankfartyg.

AbstraktJag har tittat på hur arbetsbelastningen ser ut idag ombord på svenska Tankfartyg. Arbetet har belyst inställningen till och respondenternas upplevda känslor vid tiden för vettinginspektionen, men också vad det skulle kunna leda till. Under praktiktiden genomfördes personliga intervjuer samt intervjuer via mejl, och har även använt mig av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Utredningen har visat att respondenternas goda inställning till vettinginspektioner, mest oro före vettinginspektionen, förberedelserna väl genomförda, hur inspektörens agerande påverkar besättningen. Samt resultatet av utredningen har även visat att det existerar en viss övertid runt en vettinginspektion..

Vi har valt att undersöka om oljebolagens krav är högre än hamnstatens eftersom vi under vår tid till sjöss har kommit i kontakt med ämnet ett flertal gånger. Ombord i fartygen pratas det mycket om inspektioner och de anses många gånger vara onödigt petiga.Resultatet i vår studie har visat att inspektionerna medför en ökning av säkerheten och medvetenheten av risker som kan föreligga. Vi redogör även för om det finns en möjlighet att slå samman inspektionerna för att reducera påfrestningen hos besättningen.För att få en inblick i organisationernas arbete har vi valt att göra en kvalitativ studie, grundad på strukturerade intervjufrågor som har ställts till oljebolag, ombordbefäl och inspektörer från Transportstyrelsen.Vid framställningen av resultatet transkriberade vi intervjuerna och delade sedan upp materialet i kategorier för att läsaren på ett enkelt sätt skall kunna följa studien från början till slut..

Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige ochtillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste årenhar rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigastetillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av tvårekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas avunder dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareföreningdär det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla.

Sjöfarten idag är väldigt specialiserad. Det finns många aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. Många företag ägnar sig ofta bara åt en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försäkring av fartyg. Båtarnas konstruktion skiljer väldigt mycket beroende på vilken typ av last de är tänkta att frakta.