Vårt examensarbete är baserat på en empirisk undersökning med syftet att ta reda på hur lärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfyllt lärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur våra informanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Under arbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka Talaktiviteten hos elever.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas Talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras Talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet..

Mitt arbete behandlar hur tre lärare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svårigheter såsom talängslan. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två lärare som undervisar i bild och en lärare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal är också en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever måste få en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlärarna menar att tysta elever har lättare för att prata kring en bild än vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den Talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur Talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Uppsatsen presenterar en undersökning av genusidentiteter i Göteborgskommunfullmäktige (KF). Undersökningsmaterialet består av fyraintervjuer med fullmäktigeledamöter och behandlar informanternas synpå språket i KF.I uppsatsen används begreppet genus i betydelsen socialt konstrueratkön. Analysen utgår ifrån kritisk diskursanalys och i uppsatsenanalyseras hur föreställningar om språk och om manligt och kvinnligtbidrar till genuskonstruktioner. Utgångspunkten för analysen är attuppfattningar om språkstilar och hur vi talar om varandra är avgörandekomponenter i genusprocessen. Det är således viktigare hur kvinnor ochmän anses tala, än deras faktiska tal.