SammanfattningJag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen.

Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och beställdes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mätning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmätning. Verktyget är tänkt att användas vid veterinärtandvård för hundar och katter.Detta är en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avläsningar. Användaren ska med hjälp av mätutrustningen kunna mäta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mätvärdena och skickar dessa till en värddator.I rapporten beskrivs hur vi har gått tillväga från idé till färdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en färdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet.

Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1.I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Bakgrund En utvärdering av metodbyte från att göra flebografi som vi hade som förstahandsmetod 2012, till att göra ultraljud ben vid frågeställning djup ventrombos(DVT) som vi gör nu 2013. Studien är en kvantitativ retrospektiv registerstudie 3 månader 2012 och 3 månader 2013 för att kunna jämföra undersökningarna. Syftet är att ta reda på hur många undersökningar är gjorda och hur många är det som har DVT. Är det några som kommer tillbaks för lungemboli(LE) frågeställning utav de som det är gjort ultraljud ben på? Hur många av patienterna har det tagits D-dimer på samt går det att se hur många som är riskpatienter på remissen? Resultat Det är 82 st.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Deep vein thrombosis (DVT) is a serious postoperative complication and nurses should therefore observe symptoms in an early stage and implement preventive provisions, for example use of graduated compression stockings (GCS). The nurse is also responsible for making sure that ordinate GCS tried and used correctly by the patients. The aim of this study was to investigate the latest research regarding the efficacy of GCS in prevention of postoperative DVT and if there are any incorrectness in usage. And assess guidelines and recommendations for the usage of GCS. Method: Literature review.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Tillgången till tjänligt grundvatten kan på vissa platser vara begränsad. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har för första gången i Sverige använt sig av Sky-TEM (Danskt utvecklat system för mätningar med Transient Elektromagnetism från helikopter) i ett område i Skåne för att mäta resistiviteten i marken och på så sätt identifiera partier med salt grundvatten. Detta examensarbeta har haft sin grund i jämförelse mellan dessa Sky-TEM mätningar och egenutförda markbundna geoelektriska mätningar (elektrisk resistivitetsmätning med multielektrodsystem) De markbundna geoelektriska mätningarna genomfördes längs två profiler inom området för Sky-TEM mätningarna. Den ena profilen (Annero) i ett område där djupet ner till det salta grundvattnet tolkats vara stort, och den andra (Lillevång) i ett område där djupet hade tolkats vara litet.Tolkningarna från Sky-TEM och de geoelektriska mätningarna stämmer inte heltöverens med varandra. De visar båda på ett större djup till det salta grundvattnet vid Annero och ett mindre djup vid Lillevång, men också systematiskt på ett större djup vid mätningar gjorda med Sky-TEM jämfört med de geoelektriska.

Luleå hamn byggdes i början av 1960-talet. Man når hamnen via Sandöleden och varje år anlöps hamnen av ca 570 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton. I och med den pågående landhöjningen har djupet i farleden minskat med ca 40 cm jämfört med ursprungligt dimensionerat djup. För att man även i framtiden ska kunna nyttja hamnen optimalt behöver farleden muddras. Av två olika alternativ, med avseende på muddringsdjup, har man förordat ett vilket innebär att återställa leden till PANMAX ? standard dvs.