Att vara Syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en Syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

SAMMANFATTNING:Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd Syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt.

Specialarbete, 15 hpSV1301, Svenska språket fördjupningskursHt 2011Handledare: Hans Landqvist.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser när deras bror eller Syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), därefter analyserades artiklarna och sammanställdes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde få vara delaktiga i sin sjuka broders eller Systers omvårdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd från omgivningen samtidigt som de upplevde olika känslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens Syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens Syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att växa upp med en bror eller Syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har påverkats och hur det eventuellt fortsätter att påverka dem i vuxenlivet. Syftet var även att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppväxten.Frågeställningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har påverkats av att växa upp med en bror eller Syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utsträckning finns det behov av socialt stöd under uppväxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med åtta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna består av både kvinnor och män i åldrarna 17- 29 år. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehållit mycket bråk som enligt intervjupersonerna var mer än vanligt syskonbråk.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

SAMMANFATTNING: Syftet med denna studie var att belysa två systrars relation i förhållande till den ena Systerns tidigare självskadebeteende, hur självskadehandlingarna påverkat relationen och hur omgivningen såg på systrarnas respektive situation under denna tid. Självskadebeteende definieras som ?avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordavsikt.?. Studiens primärdata utgjordes av separata intervjuer med två systrar där den ena av dem tidigare har haft ett självskadebeteende. Sekundärdata erhölls via sökningar i vetenskapliga databaser såsom SCA Social Sciences, PubMed (Medline), och Artikelsök och sökord som användes var; självskadebeteende, self-harm, syskon, syskonrelation, syskon till självskadare, sibling relations och anhörig.

Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien.

Den här uppsatsen handlar om hur relationen mellan systrar kan se ut och hur den kan komma att förändras med tiden, antingen till det bättre eller sämre. Vi fokuserar på barndom, vuxenliv samt om det finns någon idealbild för hur en Syster ska vara. Finns denna då i verkligheten? Vi har intervjuat fem kvinnor där samtliga har systrar. Två av dessa informanter är tvillingar vilket har gjort att det är ett särskilt avsnitt på just tvillingskap.

Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares Syster.

[?If we zigzag in the middle, it?s OK?] The purpose of the following study is to examine the relationship between tourism and religion in a Balinese context. We look specifically at changes in religious practice, culture and mentality, as well as how religious philosophy is used as a tool for limiting the negative impact of tourism. The methods used are semi-structured interviews and participant observations. Central themes in the following essay are globalization in the form of tourism, westernization, subsystem theory and capitalism, which also make up the theoretical framework.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en Syster eller bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en Syster eller bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg.