Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din Syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhålla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frågorna i mitt syfte så har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. Två av dess kvinnor, Rut och Ester, är så betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillägnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som är Syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och på grund av sin handling räddade livet på judendomens religionsstiftare. Uppsatsen är en litteraturstudie, där jag använder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din Syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din Syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din Syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

AbstractGrowing up with a functionally disabled sibling can bring joy and positive experiences, but also complications. The purpose of this paper is to describe the experience of growing up with a functionally disabled sibling. I have chosen to focus the examination on how individuals with functionally disabled siblings believe they have been affected by their relationship to their functional disabled sibling and whether it has continued to affect them in adulthood.The examination was qualitative and conducted through interviews. The results showed that siblings of functionally disabled individuals tend to grow up with strong feelings of responsibility and anxiety that continue to affect them into adulthood. The investigation further showed that all interviewed chose occupations in care, and that they give great attention to relationships to others.

The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils? literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin?s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva?s (2000) terminology.

Känner du dig trygg i din vardag? Känner du dig trygg i ditt egna hem? Man önskar att alla kunde svara Ja på dessa självklara frågor, tyvärr är så inte fallet, inte ens för de med trygghetslarm. LIAC- Live Active är ett projekt som har resulterat i ett nytt modernt trygghetslarm, LIAC alarm. LIAC alarm har funktioner som möjliggör positionering av användaren, bättre kommunikation vid en larmsituation samt att det har ett inbjudande utseende. För att maximera användarområdet är LIAC alarm styrt genom mobiltelefoni vilket gör att det går att använda överallt. De trygghetslarm som finns på marknaden idag uppfyller långt ifrån alla de funktioner som användarna är i behov utav, LIAC alarm är lösningen.LIAC alarm har utvecklats med användaren i fokus.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier.

Problem/Bakgrund: Med den nationella IT-strategin inom vård och omsorgs uppmaning till ökad tillgänglighet inom vården som bakgrund, har landstinget Blekinge påbörjat ett projekt Syster Gudrun Fullskalelabb för IT i vård och omsorg. Inom projektet prövas informationsteknologiska lösningar som ska göra vårdplanering på distans möjlig. Lösningen påpekar att vårdplaneringen på så sätt ska bli mer tillgänglig. Den här uppsatsen inriktas till att söka insikt i berörd primärvårdspersonals uppfattning och erfarenhet om vårdplanering och dess tillgänglighet, lik väl hur informationsteknologiska lösningar ska komma att påverka vårdplaneringen som aktivitet.Syfte: Att få en djupare förståelse för primärvårdspersonalens erfarenheter av och uppfattning om begreppet tillgänglighet inom aktiviteten vårdplanering. Likafullt är studiens syfte att söka insikt i hur informationsteknologiska lösningar kan komma att påverka aktiviteten vårdplanering och begreppet tillgänglighet enligt primärvårdspersonal.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Uppsatsen tar ansats från en kvalitativ metod med en fenomenologisk hermeneutisk analysmodell.Slutsatser/Resultat: Resultatet vilar på teman som visar att begreppet tillgänglighet är svårdefinierat och att vårdplaneringen uppfattas ha en hänsyns- och tillgänglighetsproblematik.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

I denna studie har costume play (förkortat cosplay) analyserats i förhållande till identitet. Fortsättningsvis kommer förkortningen cosplay att användas i den här studien. Andra böjningar av ordet kommer också att förekomma som exempelvis cosplayare, som är en person som håller på med cosplay.Idag är det ett medielandskap med deltagarkultur och konsumenten kan även vara producenten. En person som väljer att klä ut sig till en karaktär (vanligtvis från en manga eller anime) kallas det för cosplayare. Deras medierade fantasier har fått blivit verklighet genom cosplaying.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på varför personer väljer att tillfälligt bli någon annan genom att cosplaya och hur det påverkar deras individuella identitetsskapande.