Det går att se på en Systemutvecklingsmetod på olika sätt. Dels kan man studera den utifrån dess beståndsdelar, och dels kan man studera de processer i utvecklingsarbetet som leder fram till slutresultatet. I detta examensarbete diskuteras en del av de kognitiva krav som ställs vid inlärning av en Systemutvecklingsmetod.Inom ramen för en litteraturstudie diskuteras vad som är viktigt att lyfta fram när en Systemutvecklingsmetod ska presenteras och vilka inlärningsproblem som finns i samband med detta.Rapporten innehåller även en fallstudie där en Systemutvecklingsmetod (Enterprise Knowledge Development) presenteras i HTML-format i en så kallad Electronic Guide Book. Examensarbetets bidrag till EGB består i att ge exempel på hur valda delar av EKD kan presenteras i HTML-format..

Allt sedan 1960-talet har det utvecklats så många Systemutvecklingsmetoder att det kan vara svårt, som systemutvecklare, att välja rätt metod till det utvecklingsprojekt som ska genomföras. För att underlätta valet av Systemutvecklingsmetod kan ett jämförelseramverk vara användbart. Detta för att lättare kunna sätta sig in i de utvecklingsmetoder som finns till hands att välja mellan.Denna rapport fokuserar på att jämföra Systemutvecklingsmetoden eXtreme Programming med Structured Systems Analysis and Design Method (SSADM) och Rational Unified Process (RUP). Detta görs med hjälp av ett jämförelseramverk. Syftet är att erhålla en djupare kunskap om vad eXtreme Programming är för en typ av Systemutvecklingsmetod och vad den har att erbjuda som de mer etablerade metoderna, SSADM och RUP, inte kan erbjuda och vise versa.Resultatet av rapporten är ett jämförelseramverk som kan användas på ett strukturerat sätt för att erhålla information om Systemutvecklingsmetoder.

Göran Hultgren är författaren till eTjänster som social interaktion via användning av IT-system (2007), vilken är en praktisk teori som syftar till att vara till hjälp vid analyser av eTjänster. Eftersom Hultgrens avhandling går ut på att analysera befintliga eTjänster saknas det riktlinjer för hur teorin kan tillämpas praktiskt under utvecklingen av nya eTjänster. Syftet med dennauppsats är att ta fram en Systemutvecklingsmetod utifrån den praktiska eTjänsteteorin.eTjänstemetoden som vi tagit fram är baserad på en litteraturstudie av Hultgrens avhandling.Metoden består av ett antal steg som man kan följa vid utvecklingen av en eTjänsten. Den skall inte ses som en fullständig Systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTjänsteperspektiv behålls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community där vi kunde testa våreTjänstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra sätt att behålla ett eTjänsteperspektiv,det vill säga att alla communitys tjänster syftade till att höja värdet för kunden..

Dagens samhälle förändras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hänga med i denna utveckling, krävs förändringar och omorganisationer även här. För att en förändring skall få ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mån kan påverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan också vara så att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förändring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förändringsarbete är att de anställda får veta varför förändringen skall genomföras. Det är viktigt att de som berörs av en förändring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger på en fallstudie, som har utförts på Volvo IT, och den förändring som genomförts har resulterat i en ny Systemutvecklingsmetod..

Syfte - Syftet med den här uppsatsen var att via befintlig litteratur undersöka vilka modeller som finns för att välja Systemutvecklingsmetod. Vidare syftade uppsatsen till att testa modellerna på några av de vanligast förekommande utvecklingsmetoderna. Detta skedde med hjälp av ett förenklat exempelprojekt.Metod ? Metoden till den här uppsatsen var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanställer tidigare forskning kring ett ämne för att skapa nya perspektiv.

Idag finns det många olika Systemutvecklingsmetoder och dess strategiska fokus skiljer sig från metod till metod. Vissa metoder använder sig av en mer användarledd strategi till exempel JAD, där användarna får vara med och driva utvecklandet av systemet och få det anpassat efter deras behov. Andra metoder använder en expertdominerad strategi till exempel SSADM, där experterna utvecklar systemet, där experterna utreder vad systemet bör innefatta. Eftersom metodernas strategi och fokus skiljer sig, skiljer de sig även åt när det gäller arbetsprocessen gentemot organisationen. Ett sätt att arbeta gentemot organisationen är att använda sig av en facilitator.En facilitator är en medlare, assistent som är neutral.

Arbetar organisationen agilt? Det är huvudfrågan i detta arbete. Organisationen har arbetat med den agila utvecklingsetoden Scrum i ett antal år. De har gjortmedvetna och omedvetna val, för att skapa sin version av Scrum. Frågan som studienförsöker svara på är om det verkligen innebär att man arbetar agilt, när man säger attman arbetar med en agil Systemutvecklingsmetod..

Rational unified process är en Systemutvecklingsmetod som ofta används som ramverk och stöd vid utveckling. RUP kan även användas i sin helhet, vilket detta arbete handlar om. Metoden består av 5 itererande faser och har detaljerade beskrivningar på hur varje fas ska genomföras vid en utvecklingsprocess. RUP är dock väldigt komplext i sin helhet och innehåller många aktörer samt iterationer som tar tid och kostar pengar. Trots allt så är RUP en metod som blir allt mer vanligare att använda vid utveckling idag.

Arbetar organisationen agilt? Det är huvudfrågan i detta arbete. Organisationen har arbetat med den agila utvecklingsetoden Scrum i ett antal år. De har gjortmedvetna och omedvetna val, för att skapa sin version av Scrum. Frågan som studienförsöker svara på är om det verkligen innebär att man arbetar agilt, när man säger attman arbetar med en agil Systemutvecklingsmetod..

Ordet användarmedverkan används ofta inom systemutvecklingsområdet, men vad som egentligen menas med användarmedverkan är enligt min uppfattning otydligt. Många metoder specificerar att användarna skall involveras på olika sätt men det slutliga engagemanget sker ändå utifrån vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa två Systemutvecklingsmetoder från olika länder och hur de ställer sig till användarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie..

De flesta metoder, verktyg och arbetssätt som används vid traditionell projektledning har använts under en lång tid trots att de yttre förutsätt-ningarna har förändrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, därför utvecklades mer lättrörliga metoder som kom att kallas agila Systemutvecklingsmetoder. Fram till år 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gå till. Det finns idag några ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgår ifrån en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Hur väljer personer som arbetar med systemutveckling att med hjälpav en analogi åskådliggöra sin systemutveckling och hur förhåller sigdenna analogi till de utvecklingsmetoder de säger sig använda? Dettahar undersökts med hjälp av ett frågeformulär med fokus påutveckling, utvecklingsmetoder och analogier. Undersökningens syftevar att se ifall det fanns ett samband mellan de sju informanternasanalogi och den metod som de uppgav att de använde. Majoriteten avde tillfrågade använde sig av en analogi som hade en tydlig kopplingtill angiven metod. Vid behandling av enkätsvaren har vi observeratatt informanternas systemtänkande var att betrakta som hårt och attde analogier som de tillfrågade hört talas om var uteslutandekonstruktionsanalogier.

Rational Unified Process (RUP) är en Systemutvecklingsmetod som tillhandahåller ett modifierbart tillvägagångssätt för hur man skall fördela uppgifter och ansvar inom ett systemutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka om RUP verkligen bidrar till framgångsrik systemutveckling, och i så fall även till att identifiera de vitalaste faktorer som lett till denna framgång. Fokus har legat på processkvalitet och genom en enkätundersökning, samt kvalitativa intervjuer med användare, har vi kunnat fastställa att metoden faktiskt bidrar till framgångsrik systemutveckling. De mest väsentliga bakomliggande framgångsfaktorerna som undersökningen har identifierat, är RUPs riktlinjer för produktion av dokumentation, konfigureringsmöjligheter av utvecklingsprocessen, stödet för projektledning, samt det iterativa tillvägagångssättet vid utveckling..

Denna rapport handlar om framtagandet av en webbaserad rapporteringsplattform för Sandvik IT. Uppsatsen bryter ner och illustrerar de delar i processen som krävs för konverteringen från en dokumentbaserad till en webbaserad rapporteringsmetod genom att utgå från Sandvik IT?s rapporteringsscenario. Den dokumentbaserade rapporteringsmetoden utgörs av Excel och den webbaserade av Reporting Services. Många implementeringstekniska delar som kan vara av intresse för utvecklare tas upp.

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en Systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två Systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys.