As changes occur more frequently in IT- and software development, it is important for the companies to meet the demands and needs of its customer. The companies have to be able to adapt themselves continuously in order till fulfill its customers changing needs in an effective way, which results in big changes of the companies? structures. The more traditional way of working is often replaced with more alternative approaches as a response to the reputable deficiencies of its predecessors. As an effect of the rapid change and development some companies now see big potential in switching to more Agile and flexible methods and some companies have no choice but to change their way of working.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i Systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta Systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de Systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem.

Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En Systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information.

 AbstractSystem methodology is in the very heart of system development, it is a crucial part of how you define your work, how you choose to approach the actual problem at hand and how to solve it. Researchers in the system development field has shown that not all methods in theory are in compliance with how it is practiced by the companies who use them. In our thesis we have studied a larger international IT- company and one of their local offices in Sweden, who some years back changed their system development method from a more traditional to an agile one. Our aim of this study has been to establish whether both of these methods has differed between theory and in actual use, and if so, why this has occurred and what the underlying rationality might have been to promote this change. Our questions that we sought to answer were; 1.

Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag Systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa Systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

När ett IT-företag ska utveckla ett system behöver de en Systemutvecklingsmetod. Denna metod används för att de personer som arbetar i ett projekt ska ha en mall för hur de ska utföra sitt arbete. Vad som enligt litteratur verkar vara ett problem idag är att företagen har en metod men använder den inte på ett bra sätt eller inte alls. Detta leder till ostrukturerade projekt utan sammanhang. Om någon slutar i projektet är det svårt för någon ny att sätta sig in i det arbete som gjorts.

För att utveckla informationssystem använder företag och organisationer ofta Systemutvecklingsmetoder. Att välja en Systemutvecklingsmetod kan många gånger vara svårt, då olika Systemutvecklingsmetoder lämpar sig för olika sorters projekt.Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som påverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis är testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har därför i denna studie valt att inrikta oss på hur Systemutvecklingsmetoder ser på testning.  Denna studie grundar sig i en litteraturstudie där vi som syfte haft att jämföra Systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende Systemutvecklingsmetodernas syn på testning.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil Systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil Systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen.

Få människor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de är uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras på ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer där att vara att hjälpa människor förstå hur datorer fungerar. Prototypen är baserad på bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som många människor troligtvis känner igen från sin vardag. Målet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan användas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las.

Inom en stor del av all systemutveckling sker testerna av systemet som sista punkt innan systemet sjösätts. Testdriven utveckling är en Systemutvecklingsmetod där testerna istället skrivs först och också är det som driver utvecklingen framåt.Metoden höjs till skyarna av vissa och avfärdas omedelbart som onödigt omständig av andra. Vi vill med denna uppsats undersöka hur det ser ut i verkligheten och vilka faktorer som påverkar användandet, inlärningen och inställningen till testdriven utveckling.Vi genomförde intervjuer på tre stycken Örebrobaserade organisationer och tittade utifrån ramverket method-in-action på vilka faktorer som påverkade användningen och varför.Vi fann att utvecklarna närmade sig testdriven utveckling på väldigt olika sätt och grundade sin inställning mycket beroende på tidigare erfarenhet och inlärning ? oavsett hur lång eller kort den varit. Utvecklarna förväntas ofta bedriva självstudier utanför arbetstid ? något som inte alltid funkar som kunskaputvecklingsform då tiden utanför jobbet ser olika ut beroende på var i livet man är.

Rational Unified Process (RUP) är en formaliserad Systemutvecklingsmetod. Det har dock visat sig att RUP inte är helt enkelt att införa, därför är det relevant att söka nya kostnadseffektiva vägar som stödjer införandet och användandet av processen. RUP används av många såväl statliga som privata företag och därför kan bildandet av interorganisatoriska nätverk vara ett kostnadseffektivt sätt att utbyta erfarenheter om införandet och användningen av roller i RUP. Syftet med denna uppsats var att ta fram koncept för hur ett interorgani- satoriskt nätverk bör vara uppbyggt för att stödja införandet av RUP samt användandet av roller i RUP. Resultatet visar att vid bildandet av interorganisatoriska nätverk bör syftet och målet med samarbetet klargöras.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila Systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten elleranvändbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och männär det gäller karriärsutveckling.