Syftet med denna uppsats är att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primärvården, vårdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter från den offentliga diskussionen om vårdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och Skåne där vårdvalsmodeller är initierade, ges läsaren inblick i en pågående reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, läkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krävs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan även andra aktörers röster för att förstå motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förändring sker används i analysen. Två från nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna där reformen är ett verktyg för att nå resultat, som att öka besöken i primärvården och att skapa konkurrens mellan vårdgivare. Med Symbolperspektivet föreslås ideologiskt förändringstryck eller strävan efter legitimitet vara de drivande motiven.

Uppsatsen behandlar ämnet recept, med fokus på ett verksamhetsrecept och hur det används i ett företag. Recept är generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska användas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan används som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgångsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förväntar sig av att använda DFL. För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod.

The focus of this essay is Swedish bilateral development aid. With the help of organization theory I analyse the development aid strategies and policies of the 1990s, in order to examine how and why they were introduced. I investigate three different types of aid organization, namely structural adjustment programmes, political conditionality tied to aid co-operation, and equality policy as part of development co-operation. I analyze the introduction and subsequent use of these three co-operation forms to see whether they were applied and adopted into Swedish development aid because more efficient measures were required or because they were the most recent and modern ways of dealing with development co-operation.Organization theory presents these two ways of analyzing organization. They are occasionally competing and sometimes complementing each other in explaining organization.

Inom den offentliga sektorn har det skett stora förändringar vilket innebär att det ställs högre krav på att mynigeterna är effektiva. Detta har lett till ett krav på reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus på olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.