Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur Sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland Sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver Sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland Sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken Sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med Sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

No abstract.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students? life nor their sense of identity.

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson?s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.