Sverige är ett mångkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhället och dess olika instanser. Skolan är en instans där barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utländsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna Svenskar och invandrare. Syftet med studien är att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen Svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte är att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan Svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar Svenskar svenska sinsemellan..

Stereotyper finns om nästan alla grupper och skiljer sig beroende på gruppens status och natur. Många identifierar sig med den stereotyp som finns om ingruppen. Detta kan bli ett problem, speciellt om stereotypen är negativ. Här presenteras resultatet av en enkätundersökning med syftet att undersöka skillnaden mellan ingruppstereotypen och utgruppens stereotyp gällande ingruppen. Grupperna som undersöks är Svenskar och iranier.

HOTET. Nytt forskarlarm! Alla Svenskar i riskzonen: Du kan DÖ av att leva - en kvalitativ studie av hälsolarm i kvällspress..

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att så få svenska universitetsstuderande väljer att utlandsstudera i Finland under någon del av sina studier. Detta studerades utifrån de fyra faktorerna språkbarriären mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finländare hos Svenskar och näringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att språkbarriären mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra något egentligt hinder för utlandsstudier i Finland då det finns ett bra utbud av både engelsk- och svenskspråkiga kurser på de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder på att ett vanetänkande kan ha byggts upp hos Svenskar att det är finländare som kommer till Sverige och inte tvärtom, eftersom det främsta immigrationslandet för finländare har varit Sverige, medan Svenskar i mycket begränsad mängd immigrerat till Finland.

När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 Svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan Svenskar och immigranter.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur man upplever arbetsplatsen beroende på om man är svensk och arbetar i Danmark eller om man är dansk och arbetar i Sverige. Deltagarna var pendlare, slumpvis utplockade på färjorna mellan Helsingborg och Helsingör.Metoderna vi har använt oss av är det statistiska programmet SPSS, K-Independent Samples samt den kvalitativa metoden MCA (Meaning Constitution Analysis). Antalet undersökningsdeltagare var 36 varav 31 var Svenskar och 5 var danskar. Av de 36 undersökningsdeltagarna var 8 personer analyserades i MCA medens alla undersökningsdeltagare blev analyserade i K-independent Samples. En enkät med 12 olika påstående och en öppen fråga delades ut.Resultaten visade ingen signifikans i den statistiska metoden, men den kvalitativa metoden visar att där finns en skillnad.

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur Svenskar bedömer sin egen ingrupp i närvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var Svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta Svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar.

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler Svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och Svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda Svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda Svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda Svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar.Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003.

I uppsatsen görs en jämförande studie mellan språkförståelsen av danska bland Svenskar som har läst danska vid olika utbildningsinstitutioner i Sverige och Svenskar som inte har några särskilda förkunskaper i det danska språket. Genom att undersöka Svenskarnas hörförståelse, läsförståelse och översättning från danska vill uppsatsen kartlägga den språkliga förståelsen för att undersöka vilka faktorer som kan påverka språkförståelsen i grupperna och hur de skiljer sig åt. Undersökningen visar även på vilka ord som kan vålla problem i förståelsen och hur informanterna har löst sådana problem. Hypotesen för uppsatsen är att informanternas förståelse av danska inte bara beror på om de har gått någon kurs i danska eller inte, utan att den även till stor del beror på deras kontakt med danska språket på olika sätt..

Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

The purpose of this essay was to analyze if and how teenagers think about immigrants and Swedes, the relationship between them and to find out where these thoughts originate from. The essay consisted of four main questions; do the teenagers think in terms of immigrants and Swedes? How do the teenagers reason in terms of who is an immigrant and who is Swedish? What do they think about the relationship between immigrants and Swedes? Where do these opinions originate from?The study was based on eight interviews conducted with teenagers born in 1987. Our conclusion of the study was that it is not easy to determine who is Swedish and who is not. It was clear in this study though that looks and behaviour were utterly important.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och Svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till Svenskar är i stort sett positiv.