Syftet med undersökningen är att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nämligen boendet och hur flyktingen kommer att bo är en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar när de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras på, etnisk boendesegregation, integra¬tion samt främlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhället?, Vad anser Svenskar om boen¬desegregation och integration av flyktingar? Upplever Svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bi¬dragande orsak till främlingsfientlighet?. Studien bygger på en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre Svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

                                          SammanfattningTitel:Produktplaceringens effekter på svenska konsumenter: en fallstudie av TV-serien Solsidan.Författare:Evelina Andersen och Anna SelsmarkHandledare:Klaus Solberg SøilenNivå:Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp, VT 2013.Nyckelord:Produktplacering, varumärkeProblemformuleringar:(1) Hur uppmärksamma är Svenskar gällande produktplacering i serien Solsidan? (2) På vilket/vilka sätt påverkas Svenskar av produktplacering i serien Solsidan? (3) Hur påverkas Svenskars attityder gentemot de produktplacerade varumärkena i serien solsidan? (4) Är produktplacering en effektiv metod i svenska serien Solsidan gentemot Svenskar? (5) Hur uppfattar Svenskarna produktplaceringen i serien Solsidan?Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka effektiviteten av produktplacering i svensk television samt hur medvetna de svenska tittarna är gällande produktplacering.Metod:Vid besvarandet av våra problemformuleringar har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod med ett induktivt tillvägagångssätt. Visning av serien solsidan som efterföljts enkätundersökningar om avsnittet som visats.Teoretiskt perspektiv:Tidigare produktplaceringsforskning redogörs i olika delar rörande typer, etik och varumärkesimage.Empiriskt perspektiv:Primärdata presenteras för de 153 respondenterna som det genomförts visningar med.Analys:I kapitlet ställs empirin mot redan befintlig teori och analyseras.Slutsats:Konstaterade slutsatser, reflektioner och framtida forskning..

Uppsatsen handlar om olika uppfattningar och antaganden om hur japaner fungerar i arbetslivet. De tre uppfattningar vi undersöker vilket stöd de har i statistiken och litteraturen i denna uppsats är:1. Anställda i Japan arbetar mer än Svenskar.2. Anställda i Japan är lojala och stannar längre hos arbetsgivaren3. Anställda i Japan blir befordrade efter anställningstid, ej kompetens.Det vi har kommit fram till är att anställda i Japan arbetar mer än anställda i Sverige.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till Svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till Svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Idag berör fondsparandet alla Svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio Svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och Svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur Svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

I denna studie har undersökts personlighet och Health Locus of Control hos 56 kvinnor och män i åldrarna 18 till 65 år, där 30 var Svenskar och 26 var tyskar. Undersökningens frågeställning var: Är en eller fler personlighetsdimensioner i Fem-Faktor-modellen relaterade till i vilken utsträckning en individ har Internality, Powerful others eller Chance Health Locus of Control. En NEO-PI enkät och ett Multi dimensionella Health Locus of Control-skalan-formulär administrerades. Resultatet från undersökningen kunde påvisa en signifikant korrelation mellan Openess to Experience och Powerful Others Health Locus of Control samt Conscientiousness och Powerful Others Health Locus of Control. En signifikant skillnad mellan Svenskar och tyskar beträffande Powerful Others kunde också påvisas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center på TeliaSonera. Utgångspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) påvisade i kandidatuppsatsen Tystlåtna finnar och pladdrande Svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrågor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer från HR-center Finland och fyra från HR-center Sverige.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland Svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda Svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med Svenskar.

Polisuniformen M/04 ? Aggressiv och militärisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter både i media och ute på landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden är en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter från polisens etiska råd om att allmänheten uppfattar uniformen som aggressiv och militärisk. Syftet med denna rapport är att jämföra Svenskar och invandrares syn på den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjänstevapnet.

Kriminalitet är ett samhällsproblem och ett återkommande tema i den allmänna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som är politiskt känsligt, men där forskningen är särskilt viktig, då stereotypa förutfattade meningar sedan länge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spår som tar sin början i barndomen, genom uppväxten, etnicitetens betydelse och självuppfattningen, för att därigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels Svenskar och dels män med invandrarbakgrund döms till fängelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken långtidsdömda fängelseintagna män. Den kvantitativa studien baserades på en enkät som mätte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och självkänsla.

Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också Svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia.Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till Svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan samer och Svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade Svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

Stereotyper är starkt förenklade, känslomässigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida Svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att återfalla i brott, samt rekommenderas längre straff än Svenskar. Dessutom skulle män bedöma gärningsmännen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning där förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades.