Transportstyrelsen vars verksamhetsidé är att "utveckla ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa", blev den 1 januari 2011 till stor del avgiftsfinansierad istället för anslagsfinansierad. Målet är att de olika transportslagen inom Transportstyrelsens verksamhet ska få mer lika villkor, och att avgifterna ska finansiera verksamheten.Då finansieringsförändringen ovan innebär ökade kostnader för transportbolagen är syftet med denna uppsats att analysera och utvärdera tänkbara förändringar i pris och utbud och därefter utvärdera hur detta påverkar efterfrågan på bussresor och därigenom samhället. Eftersom transportsektorn till stor del finansieras av Subventioner ämnar vi även att undersöka hur ett borttagande eller minskande av dessa kan påverka pris och utbud för att sedan utvärdera efterföljande förändringar i efterfrågan på bussresor och hur samhället därmed skulle påverkas.Utifrån teori om efterfrågan på transport och efter genomförda tester och utvärderingar av olika kombinationer av relevanta förklaringsvariabler valdes en efterfrågemodell för den lokala och regionala kollektivtrafiken med förklaringsvariablerna biljettpris, utbudet av resor, befolkningens storlek och resor i föregående period. Denna modell användes för att analysera förändringar i pris, utbud och därmed efterfrågan av bussresor till följd av både avgiftsinförandet samt borttagandet och minskandet av subventionen.Resultaten av vår analys visar på att avgiftsinförandet inte har någon väsentlig effekt på pris, utbud och efterfrågan. Däremot leder ett borttagande eller minskande av subventionen till förändringar i form av stora prishöjningar och utbudsminskningar vilket har en stor negativ effekt på efterfrågan på bussresor.

Den här uppsatsen visar att valutakursen och sekundärt energipriser har en hög förmåga att prediktera framtida rörelser i livsmedelspriser, både ?inom sample? och ?utanför sample?. Uppsatsen använder VAR-modeller och hittar empiriska belägg för att energipriser påverkar valutakursen (EUR/USD), som även indirekt påverkar livsmedelspriser. Teoretiskt och empiriskt visas att export- och produktionsSubventioner reducerar eller ökar de ursprungliga priseffekterna vid chocker i valutakursen, och introducering av dessa samband visades öka precisionen av prognoserna. Resultatet är intressant för policybeslut eftersom identifieringen av vad som driver livsmedelspriserna visar att chocker i valutakursen har en omfattande effekt på framtida livsmedelspriser. .

De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället Subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga Subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Sweden has for years been struggling with high youth unemployment. The problem is also a hot topic of discussion among experts and politicians, often leading to different proposals to solve the problem. The government chose in 2006 to do something about youth unemployment by lowering payroll taxes for employees up to 25 years. But many experts and studies show that the effects failed to materialize.This study will try to find out if the government subsidies have given any effect on the youth unenployment either by new jobs created or by movement in the labor force. I will use a regression model with an dependent, "difference in difference" variable where the change in the number of employed young people are compared to the change in the number of employed in the subsequent age group.The results show that subsidies are not given any positive effect on the youth employment rate in relation to the subsequent age group..

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige. Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare. En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

The aim of this thesis is to discuss and analyse the American cotton subsidies? effect on the world market in general and developing countries in particular. The amount of U.S. subsidies is substantial compared to most other countries, but a great deal of the effect is due to the USA?s significant share of the market.

Detta arbete syftade till att svara dels på vilka solcellstyper som finns på den svenska marknaden och vad som skiljer dem åt, dels hur förutsättningarna ekonomiskt ser ut för solceller i Sverige. Arbetets metod bestod av en litteraturstudie och en marknadssammanställning.Resultatet visade på att solceller finns etablerade på den svenska marknaden och att det är monokristallina och polykristallina kiselsolceller som dominerar utbudet. Kiselceller har fördelen att grundämnet finns i stor koncentration på jorden men de kräver en energikrävande process för tillverkningen. Vidare visade resultatet att en mindre del av marknaden utgörs av tunnfilmssolceller av CIGS och CdTe. Tunnfilmerna har en tjocklek ned till en mikrometer och har en tillverkningsprocess som är enklare och mindre energikrävande.Förutsättningarna för solceller i Sverige är betydligt sämre än för sydligare länder och även inom Sverige varierar förutsättningarna stort.

Problemställning: Som en följd av slopade Subventioner anses det av företag ibranschen numera mindre attraktivt att bygga, äga och förvaltahyresbostäder. Detta får till konsekvens att Skanskas konceptför industrialiserat byggande av hyresbostäder, ModernaHus,tappat i efterfrågan. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utifrån ettlönsamhetsperspektiv analysera konceptet ModernaHus ochhur det ska möta marknadskraven för flerbostadshus på densvenska marknaden. Metod: En kvalitativ metod i form av en fallstudie har legat till grundför arbetet. Den huvudsakliga delen av primärdatan har samlatsin genom semistrukturerade intervjuer.

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbruksSubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp.

Nödvändigheten att, inom hälso- och sjukvården, välja mellan olika handlingsalternativ grundar sig i knappheten på resurser. I Sverige har läkemedelsutgifterna stigit lavinartat de senaste årtionden. Av denna anledning har debatten om fördelning aktualiserats. Med bakgrund av denna information, har jag gjort en undersökning av Läkemedelsförmåns-nämndens, LFN, arbete gällande subvention av olika läkemedel. Mitt syfte har varit att utröna om nämnden, för att öka rättvisan, kan göra andra avvägningar.

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns Subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska Subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga Subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga Subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.