Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring Subtraktion och varför de uppfattar Subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar Subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att Subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik Subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers användning av lösningsstrategier i Subtraktion samt lärares och läromedlens framställning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgångsrik undervisning i Subtraktion, med fokus på lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i åk 3. Metoder i studien var elevenkät, intervju med lärare och läromedelsgranskning. Data bearbetades med hjälp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrån olika lösningsstrategier. Resultatet visar på en större variation av lösningsstrategier i undervisningen än i elevernas uträkningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i Subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar Subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad förståelse över hur barn tänker matematik med fokus på Subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om Subtraktion i relation till addition, vilka Subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Syftet var också att ta reda på hur Subtraktion presenteras under de första skolåren, med hjälp av lärarintervjuer och läroboksanalyser. Tillvägagångssättet var således kvalitativa intervjuer med elever och lärare samt analys av skolornas läromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behärskar många strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart använda en metod. Lärare har därför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lägga upp ett arbetssätt som hjälper eleverna att etablera de strategier som de har och lära ut flera strategier.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur addition och Subtraktion introduceras i årskurs ett. Fokuset kommer att ligga på läroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur läroböcker väljer att introducera addition och Subtraktion samt hur lärare väljer att förhålla sig till dessa läroböcker och hur de använder sig av dem i undervisningen av addition och Subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte är samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ textanalys. Fyra stycken lärare har blivit intervjuade och utifrån dem har tre läroböcker valts ut till analys.

Syftet med vår studie är att upptäcka vilka lösningsstrategier som elever i år två använder sig av vid tiotalsövergångar i addition och Subtraktion och hur effektiva dessa är. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 15 elever från tre olika skolor. Eleverna fick lösa 20 uppgifter, tio inom addition och tio inom Subtraktion, av ökande svårighetsgrad. Av dessa 20 är tolv uppgifter beräkningar över tiotalsgränser.

Syftet med arbetet har varit att få redskap till att förbättraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstå ochbehärska tallinjen samt att kunna räkna Subtraktion med tiotalsövergång.Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, främstSubtraktion.Med hjälp av diagnoser, brädspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen är ett redskap, som lärare i skolan borde lägga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlätta elevers förmåga att behärskaSubtraktion med tiotalsövergång. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning påatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmågan atträkna Subtraktion. Resultaten tyder på att de elever som har goda resultat iSubtraktion har en linjär taluppfattning. Vi ser att resultatet av vårundersökning pekar på att brädspelet, Chutes and Ladders, är ett användbart redskapför elever, som ännu inte har en välutvecklad linjär inre tallinje..

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och Subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och Subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner.Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och Subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i tvågrupper, där den ena har varit delaktiga i ett undervisningsförsök om positionssystemet med tiobasmaterial. En annan del i examensarbetet var att se hur kunskaper om positionssystemet påverkar förmågan till beräkning i Subtraktion. Elever har ofta inte tillräcklig förståelse för positionssystemet för att kunna göra riktiga aritmetiska beräkningar. Undervisningen om positionssystemet gynnas av att vara mer praktisk. För att uppnå syftet har två grupper av elever i år 2-3, en försöksgrupp och en referensgrupp varit delaktiga.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området Subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om talradsmetoden underlättar vid huvudräkning både för elever med höga och låga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket på matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i Subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt två olika klasser, jag har använt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jämfört resultaten från både innan och efter undervisningen i båda klasserna. Vi har arbetat i både helklass och med parövningar och enskilt arbete.

Ämnesområdet som detta examensarbete utgår ifrån är aritmetikundervisning. Syftet är att undersöka hur förståelse för tals del-helhetsrelationer inverkar på elevers lärande av sambandet mellan addition och Subtraktion. Syftet är även att undersöka hur förståelse för tals del-helhetsrelationer påverkar lärandet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förståelse för tals del-helhetsrelationer har på elevers matematiklärande. Examensarbetets metod är en litteraturstudie där forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks.

En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär Subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära Subtraktion med skriftliga räknemetoder.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och Subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i Subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar Subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.