Syfte: Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur Subkulturer porträtteras i svensk dagspress. Vi funderade på om bilden som kommer fram av Subkulturer är positiv eller negativ. Om kulturutövarna upplever att deras kultur porträtteras rättvist och hur de upplever att den gestaltas..

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och Subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal Subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ?ONE SEB? samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning.

Min uppsats kommer att belysa Subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det är som driver människor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag ämnar än så länge se dels på de organisatoriska förhållanden under vilka beslut fattas, strukturella förändringar i samhället. Jag kommer att titta på sociala förhållanden dels människor emellan och dels deras förhållande till rätten och om dessa har påverkats av de strukturella förändringar som har skett.

Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som Subkulturer respektive delkulturer.

No abstract.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poäng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert Wenglén Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, Subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsätt inom organisationer. Metod: Vi har i denna använt oss av en induktiv ansats och har således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla ägt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

No abstract.

UnderdennastudieharmittsyftevaritattsehurenkulturarvsproduktionskullepåverkasubkulturenStraightEdge,urbådepositivochnegativsynvinkel.StraightEdgeärensubkultursomföddesurenmotreaktionpåpunkensdestruktivaideal.DenärendelavHardcore-­?scenen(HC-­?scenen)ochärbaseradpågrundvärderingenomattavstådroger,alkoholochtobakförrestenavlivet.GenomatttauppfrågorombevarandeochförvaltningavsubkulturenhoppadesjagpåattsXe(StraightEdge)skullekunnablibetraktadurettnyttperspektivdärkulturarvsfrågorkundefåståicentrum.Engenomgåendemetodunderstudienharvaritattgenyanamnåtföreteelserinomsubkulturensomannarsharbetraktatssomvardagliga.AttbenämnaspelningarsomritualerochX:etpådeltagarnashändersomsymbolerhargettmigenchanstilldjupareanalysochnyagrepppåsubkulturen.Underintervjuernamedminainformanterharfråganangåendeinkluderingochexkluderingkommituppochdessatvåbegreppharfåtttastordelavminuppsats.Atthittaenbalansmellanattvarainkluderandeellerexkluderandeverkarvaraettproblemsubkulturentampasmedochminuppsatsharförsöktattbehandladekonsekvensersomkanpåverkasubkulturen,bådepositivaochnegativa.Inkluderingbidrartillenöppensubkultursomkanfåchansenattväxa,medanenexkluderandesubkulturbevararautencitetensomärviktigförattbehålladegrundvärderingarsomsXeäruppbyggdpå.Slutligenharocksåenjämförelsemellansubkulturenochettbefästvärldsarvgjortsförattbreddasynenpåvadettkulturarvkanvara.Därdiskuteraskulturarvsproduktionenskonsekvenserochhursubkulturenkanbådegynnasochhotasavensådanprocess..

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande Subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar Subkulturer.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka organisationsidentiteten och den interna kommunikationen inom en stor och indelad organisation, och relatera dessa begrepp till varandra. Frågeställningarna berör organisationsidentiteten, internkommunikationen och relationen mellan dem ur ett medarbetarperspektiv.Metod: Studien är genomförd med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med medarbetare vid Stadsbyggnadskontoret.Resultat: Resultaten indikerar att en organisations identitet och interna kommunikation hör samman. Med internkommunikationen skapas en möjlighet att uppnå delaktighet och gemenskap från medarbetarens sida. Kommunikationen bygger och förstärker identiteten genom de interpersonella interaktionerna. Identiteten och internkommunikationen är även starkt påverkade av strukturen och kulturen i en organisation.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika Subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.

This essay deals with the relationship between subcultures and literature. It includes an analysis of what adolescents read if they get to choose fiction by themselves. The method used in this essay is a hermeneutic method. Five novels are used in the search for subcultures and qualities and ideals within them. The essay reveals five specific subcultures, and significant features of those are presented in the analysis.

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva Subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva Subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.