AbstractThis study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model. The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhängande.Uppsalas Studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med denhär problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligti näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning draspå så vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på UppsalasStudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Detär således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus föruppsatsen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på Studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande.Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö.Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna.

The purpose of this study has been to examine the archival management at the 14 Student Nations in Uppsala. This may be relevant to study to extend the research in the field that Berndt Frediksson calls ?empirical archival science?. Another reason is that the Student Nations hold a unique position as organisations and their archivists holds a unique position from a professional point of view as they mostly consist of students without professional archivist training. I have mainly focused on why the archival management at the Nations looked as they did.

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två Studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation.

Uppsalas Studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala Studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna ? middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna.