I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan Strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som Strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Den teoretiska utgångspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av Strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan Strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan Strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan Strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som Strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan Strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som Strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan Strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som Strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan Strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som Strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan Strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som Strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

SammanfattningAllt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett Strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett Strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av Strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettStrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorermed olika erfarenhet..

I ekonomin finns kognitivt och Strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och Strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Syftet med studien var att förstå och beskriva vad som befrämjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat våld. Därtill var syftet att förstå och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förändring ur ett genusperspektiv.De centrala frågeställningarna var; Vad anser deltagarna är motiven, förutsättningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv på sexualiserat våld? I vilken utsträckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förändring?Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvägagångssätt har använts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkätundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjänstens ansvar förbrottsoffer utifrån att en särskild bestämmelse om denna grupp införts i socialtjänstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har både rättsdogmatisk och rättssociologisk metodanvänts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett Strukturellt eller generellt problem och att socialnämndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mål för brottsoffer isocialtjänstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rättsligt skydd änandras.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett Strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje.