Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det sker återoxidation av krom på Vargön Alloys AB:s deponi. Stoftet, som deponeras, behandlas först med järn(II)sulfat för att reducera allt krom(VI), Stoftet genereras vid produktionen av ferrokrom. Försök har utförts i liten skala i tankar som rymmer en kubikmeter material. Både vattenprover som har lakat genom tankarna och fasta prover av Stoft har analyserats. Arbetet har utförts genom att göra en litteraturstudie, samt att utföra försök i liten skala.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera lämpliga restprodukter som skulle kunna ersätta konventionella neutraliseringsmedel vid biolakning av sulfidiska koncentrat. I dagsläget används släckt kalk som är en förhållandevis dyr produkt och neutraliseringen utgör en stor del av driftskostnaden. Om restprodukter från annan industri kan användas till neutralisering vid biolakningsanläggningar skulle detta leda till minskad användning av jungfruliga material, minskad miljöpåverkan samt en bättre ekonomi för företagen. Genom att utnyttja restprodukter ges också en möjlighet att utvinna de metaller som finns i de olika restmaterialen. I denna undersökning användes fyra olika oxidiska restprodukter: LD-slagg som är en restprodukt från ståltillverkning.

En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av Stoft, sulfat, natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades.

Arbetet som presenteras i denna rapport har utförts på R1K, vilket är en avdelning på Rönnskärsverken, som är en del av New Bolidens koncern. 2007 byggdes ett nytt gassystem med ett flertal nya komponenter. Till detta gassystem fanns bristande information om hur dessa komponenter fungerar och hänger ihop. Detta examensjobb har till syfte att skapa en funktionsbeskrivning i form av en lättläst operatörsmanual, för nya och erfarna operatörer. Informationen till funktionsbeskrivningen har kompilerats från tillverkarmanualer, konstruktionsritningar, informationspärmar, intervjuer samt ABB styrsystem.

I fumingverket på Rönnskärsverken utvinns zinkklinker ur slaggen från elugnen. En annan råvara är stålverksStoft. I fumingugnen omvandlas smältans zink- och blyinnehåll till metallånga som oxideras till ett Stoft. Stoftet renas i en klinkerugn. Slutprodukten, zinkklinker, som består av 70 - 75 % zink, exporteras till zinksmältverket Norzink i Norge.

Detta arbete är utfört på uppdrag av Komatsu Forest i Umeå. Ett eventuellt problem som uppmärksammats vid företagets kvalitetsavdelning sedan länge är kiselhalten som syns i resultaten från skogsmaskinernas hydrauloljeanalyser. För att få en fördjupad kunskap om föroreningar i hydraulolja och bättre kunna utnyttja data från oljeanalyser, har underlag tagits fram för att bättre kunna avgöra om kiselhalt i hydraulolja är skadlig. Två målfrågor är: Vilket förhållande har kisel med andra tillgängliga faktorer som drifttid, grundämnen, syratal, vattenhalt och viskositet? Är kisel en tydlig indikator på inträngning av föroreningar från yttre miljö? Då hydrauloljans sammansättning förnyades har arbetets underlag fokuserats på analyser på den nya oljan.

Intresset för biobränsleproducerad energi har ökat i takt med att kunderna blivit mer miljömedvetna. På grund av detta har efterfrågan på briketter ökat samtidigt som träindustrin har haft det svårt i en sviktande konjunktur. Därför har ett examensarbete utförts i samarbete med E.ON Värme Sverige AB där undersökningar på bränslebyte i pannor avsedda för torra bränslen till fuktigare, stamvedflis har utfört.För denna undersökning har begränsningar införts på övre och undre effekt i form av uppehållstid och slutförbränningstemperatur. Intervallen är enbart beräknade på stamvedflis med 30 och 40 % fukthalt.Undersökning visar att det går bra att elda stamvedsflis i briketteldade pannor utan att emissionerna ökar så pass mycket att villkoren för anläggningarna överskrids om lasten hålls inom vissa intervall. Det möjliga effektintervallet ökar med minskad fukthalt på bränslet.Undersökningen har visat att det är bränslets kvalitet som är den mest begränsande faktorn..

Pappersbruket BillerudKorsnäs AB är idag en av Sveriges ledande tillverkare och leverantör av förpackningspapper, kartong samt wellråvaror. Företaget har en framtida målsättning att i tillverkningsprocessen bli självförsörjande på energi och detta genom en intern förbränning av biobränsle i form av bark och flis i sodapannor. Sodapannan utgör på så sätt fabrikens energidistributionssystem. Vid den kontinuerliga förbränningen av svartlut följer Stoft och slagg med rökgaserna och fastnar på sodapannans värmeytor som består av rörpanel. Detta är problematiskt då slagg på värmeytorna försämrar värmeupptagningen och gör den ineffektiv.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

I utvecklingsarbetet för att minska energiförbrukningen och variationerna i råjärnskvalitet genom effektivare PCI (pulverized coal injection) har försök gjorts. Detta för att bidra med information om vilka förändringar som krävs för att minska Stoftgenerering till följd av materialsönderfall och dålig förbränning i masugn. Stoft och slamprover uttagna under en försökskampanj från LKAB:s experimentmasugn (EBF) har analyserats för att jämföra vilka faser och kemisk sammansättning proverna innehåller. Under kampanjen har två olika kol (lågflyktigt kol A och högflyktigt kol B) injicerats med olika mängd och sätt att tillföra syret till masugnen. I slammet vid injektion med kol A och syreberikning genom lansen kunde kolet hittas i förening med kisel i SiC (kiselkarbid).

Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS använder flera olika biobränslen i en bränslemix vid produktion av ånga för internt bruk. Biobränslen visar stora variationer i asksammansättning och producerad askmängd, varför syftet var att studera dessa i förhållande till bränslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna från förbränningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfält för askStoftet, och en teori om fraktionering av aska från de olika fälten vad gäller innehåll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askStoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fälten i elektrofiltret var därför motiverat. Förbränningen som helhet alstrar stora mängder aska som sedan deponeras.

I denna studie undersöks möjligheten att ersätta en del av oljeförbrukningen på LULEKRAFT AB med naturgas. LULEKRAFT AB är ett kraftvärmeverk i storleksordningen 350 MW bränsle och 100 MW elkraft och 200 MW värme ut. Producerad elkraft säljs till närliggande SSAB och producerat hetvatten distribueras via ett fjärrvärmesystem. Som primärbränsle används en blandgas bestående av processgaser från SSAB:s metallurgiska enhet. Vid lågt värmevärde eller brist på blandgas, vid perioder av hög last samt vid uppstart av anläggningen används olja.