Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: Standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med Standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebär en större risk att investera i Rysslandsfonder.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: Standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Syfte - Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida överavkastning förekommer i samband med aktiesplitar under perioden 2000 ? 2005 i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Även risk mätt som Standardavvikelse skall undersökas. Teori - Tidigare forskning har framförallt funnit överavkastning i samband med annonseringen av spliten. En undersökning visar på överavkastning även ett och tre år efter split.

Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och Standardavvikelse 3,0..

Gällande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till två timmar före start av anestesi. Studier har visat att många patienter fastar längre, vilket kan ha negativ inverkan både fysiologiskt och på välbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamående, huvudvärk och nedsatt insulinkänslighet. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt på två preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till två timmar före start av anestesi.

Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och Standardavvikelse 3,0..

InledningFondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.ProblemområdeFondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags Standardavvikelse på räntabilitet.Metod: Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning.Teori: Uppsatsen har utgått från teorier gällande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital.Empiri: Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007.

I en tid då sjukhusavdelningarna upplever ett åldrande patientklientel och patienttrycket är högt skall vården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt ledningen, vara personcentrerad och patientens berättelse ligga i fokus för en god patientvård. Denna uppsats fokuserar kring patienters upplevelse av symtomet Fatigue (Kronisk trötthet) under en dag på sjukhus. Syftet är att beskriva frekvens och intensitet av kronisk trötthet, samt korrelation med socioekonomisk situation och andra parallellt förekommande symtom. En pilotstudie genomfördes som en punktprevalensstudie i december 2010, med syfte att kartlägga patientdemografi och symtomförekomst hos 41 stycken inneliggande patienter på tre vårdavdelningar. Därefter har en statistisk analys utförts och presenterats som resultat.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med Standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad vad gäller avkastning och risk mellan små och stora Sverigefonder. Vi vill även undersöka om denna skillnad ser annorlunda ut i olika börsklimat. Vår undersökning fann inte bevis för någon påtaglig skillnad mellan stor och små Sverigefonder vad gäller avkastning och risk..

Fokuset i denna studie ligger huvudsakligen på en av de fyra överföringstyper som USB 2 och 3 använder sig av, bulköverföringar. Från den valda typen av överföring kommer tider och hastighet mätas i tolv testfall. Alla testfall delas in i två grupper ett där mätningarna genomförs under tiden media strömmas ifrån en annan USB-enhet för att belasta USB-bussen. Och ett annat där bussen är obelastat. Värden visas och jämförs sedan med hjälp av grafer och histogram där medelvärden, Standardavvikelser samt variationskoefficienten har tagits fram.Resultatet i denna studie visar att USB 3 en högre variationskoefficient i vissa lägen.

International Society for Clinical Densitometry (ISCD) rekommenderar att precisionsbestämning av bentäthetsmätning görs på varje klinik för att bedöma reproducerbarheten. Bentäthetsmätning görs för att diagnosticera osteoporos, följa upp behandling och förutsäga frakturrisk. I studien användes Dual energy x-ray absorptiometry (DXA) för att utföra dubbla mätningar på redan inbokade patienter på klinisk fysiologi, Skånes Universitetssjukhus (SUS), Lund. 105 patienter ingick i studien. Mätningarna utfördes på helkropp, totalhöft, lårbenshals och ländrygg.

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, Standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.