En person som stammar får ofta lära sig att tala långsamt, för att på så sätt minska sin Stamning. Betyder det att hög talhastighet alltid försvårar Stamningen? Och ökar i så fall Stamningsgraden linjärt med talhastigheten?.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen Stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att Stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med Stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen Stamning och Stamning i allmänhet.- Hur påverkar Stamning individens agerande i olika sociala situationer?- Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår Stamning?MetodStudien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs.

I denna studie undersöktes effekten av förstärkt hörselåterkoppling (enhanced auditoryfeedback, EAF) på observerbar Stamning och upplevd känsla av talflyt hos vuxna personer som stammar. Så vitt vi vet finns inga tidigare studier av effekten av förstärkt hörselåterkoppling vid Stamning. Mycket forskning finns dock på andra typer av hörselåterkoppling, som exempelvis frekvensförändrad hörselåterkoppling (frequencyaltered feedback, FAF), där man sett positiv effekt på talflytet hos personer som stammar. Deltagargruppen bestod av 14 personer i åldrarna 20-43 år, som stammade. Deltagarna fick läsa högt under olika förhållanden av hörselåterkoppling, de olika förhållandena som testades var förstärkt hörselåterkoppling och FAF mot normal hörselåterkoppling.

Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjälp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs återspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien ämnade även jämföra mun-asymmetrier under stammat och Stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och Stamningens svårighetsgrad. Tolv personer med Stamning jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder.

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande personer har en tydlig vänstersidig cerebral lateralisering vad gäller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i läppmuskulaturen. Personer med Stamning har å andra sidan föreslagits ha ett vänstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till Stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med läpparna.

Uppgiften består i att konstruera och designa en DSP lösning för att förebygga Stamning. Genom att en signal tas in på en mikrofon och bearbetas i en DSP därefter skickas ut på en hörlur.Signalen som behandlas i DSP:n ska frekvenshöjas och fördröjas.Pitch och fördröjning ska kunna justeras m.h.a. en omkopplare.Till hjälp fanns utvecklingskortet eZdspF2808 från Texas Instruments och en in/utgångsförstärkare.Tidigare erfarenheter av DSP från Texas Instruments saknades. Att lära känna utvecklingskortet var därför en del av arbetet. Det bestod mest i att läsa användarguider från Texas Instruments hemsida.Utvecklingskortet saknar en DA-omvandlare, en sådan konstruerades..

I föreliggande uppsats avhandlas Stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till Stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om Stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Syftet med denna studie var att pröva olika teorier om Stamning, avseende nivå av muskelspänning vid flytande tal. Tjugofyra försöksdeltagare ingick i studien, tolv stammande och tolv kontrolldeltagare. Försöksdeltagarnas muskelaktivitet i musklerna orbicularis oris (OO) och depressor labii inferior (DLI) uppmättes med hjälp av elektromyografi (EMG) vid flytande tal och vid en icke verbal uppgift, att puta med läpparna. De stammandes grad av Stamning bedömdes med The Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile (WASSP) och Stuttering Severity Instrument, fjärde upplagan, (SSI-4) för att korrelera denna med muskelaktiviteten. Ingen statistisk signifikant skillnad avseende muskelaktivitet mellan grupperna kunde påvisas, varken i flytande tal eller vid den icke verbala uppgiften.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Stamning är en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte är klarlagd. En växande mängd studier ger dock stöd för att Stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vänstra hemisfären. En studie (Sommer et al., 2003) som använde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vänster hemisfärs handmotorarea, det vill säga att det krävdes starkare stimulering för att väcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmärksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfärsskilnader i MT hos PsS.

Uppsatsens utgångspunkt är att ett samtal utan störningar oftast flyter på utan att någon av deltagarna behöver fundera på hur samtalet bildas. Det är först när något störningsmoment uppstår som samtalandet i sig uppmärksammas. Uppsatsförfattaren har spelat in och undersökt hur samtal där en av samtalsparterna stammar ser ut. Syftet med denna undersökning är dock inte att fokusera på stammarens svårigheter med att tala utan om och i så fall hur samtalandet som sådant påverkas av Stamningen. Med utgångspunkt i Conversation analysis, en analysmetod med sociologiska rötter, har materialet analyserats utan på förhand satta frågeställningar.

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med två barn som stammar. Familjen filmades sju gånger under måltidssituationer. Den teoretiska utgångspunkten är en etnometodologisk syn på deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien använder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med Stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar på dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker.