Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

I föreliggande uppsats avhandlas Stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till Stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om Stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

The main purpose of the study was to collect norm data forCommunication Attitude Test for Preschool and Kindergarten Children WhoStutter (KiddyCAT) for Swedish children. Sub purposes of the study were toexamine if the results on KiddyCAT vary depending on age and gender andexamine the reliability and validity for the Swedish version of KiddyCAT. Inthe study 119 children without known stuttering, 3:1?6:11 years, fromdifferent preschools in Gothenburg city participated. Neither significantcorrelation between results on KiddyCAT and age nor a significantdifference between the genders was found.

The main purpose of this study was to translate Stuttering Severity Instrument 3 and to evaluate its reliability and validity. Five speech-language pathologists assessed 35 adults who stutter with this assessment tool. Overall the results showed a very high inter- and intrarater reliability. A highly significant correlation between Stuttering Severity Instrument 3 and ratings of severity, made by the speech-language pathologists, strengthen the validityof Stuttering Severity Instrument 3. No correlation was found between the total score of Stuttering Severity Instrument 3 and the self-report measure Overall Assessment of the Speaker's Experience of Stuttering, whichindicates a lack of social validity in Stuttering Severity Instrument 3.

The purpose of this study was to investigate the effects ofparticipation in an integrated intensive stuttering program (IST) on stutteringbehavior, intelligibility and communication attitude, at individual and grouplevels. Five children aged eight to twelve years participated in the study.Stuttering behavior and intelligibility were judged by two independentstudents in speech and language pathology based on a total of eight videorecordings, before, during and after therapy. Communication attitude wasmeasured by the Swedish version of the self-report questionnaireCommunication Attitude Test (CAT-S). At an individual level, the initialstuttering profile and the changes shown during and after the IST varied. Ata group level, a significant decrease in stuttering frequency and asignificantly higher level of intelligibility were found, after as compared tobefore therapy.

The following study examined whether similarities in motor speech deficits in Parkinson?s disease and in developmental stuttering could be observed. Furthermore, intelligibility was examined. Assessments of 16 people with Parkinson?s disease, 35 people with developmental stuttering and 49 matched controls were performed with the tests Dysartribedömningen and the Swedish Test of Intelligibility.

Researchers claim that stress has become a word of fashion and is now frequently used. They also state that there is no accepted definition that can easily describe the concept. In this essay, I have examined children and stress. The aim of the diploma work is to illustrate stress more closely the stress concept, the underlying reasons that can influence children and how teachers and school staff support children in their stress handling. My three issues are: What is stress? What stressors put children, at home and at school, in a stress situation? How can teachers help children to manage their stress? The diploma work is based on a literature study in order to find out what has been written on the subject in earlier research.

Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

The aim of this paper is to study the long-term effects of stuttering treatment according to the Lidcombe Program in Sweden and to answer questions whether underlying factors may have affected the treatment results. Participants were seven children, one girl and six boys aged 7:10-14:2, who all completed Stage 1 of the program approximately 2-7 years ago.The children were video recorded during a conversation with one of the authors and while reading aloud. Before the recording, their parents estimated the level of stuttering according to a Severity Range (SR) Scale. The evaluations were used as reference for determining whether the recordings were representative for the children´s current speech fluency. Proportions of stuttered syllables (%SS) were calculated from the video recorded material and compared with the proportions of stuttered syllables (%SS) at the time when the first stage of the program was initiated.The results showed that the Lidcombe Program had a significant (z=-2.37, p=0.02) long term effect on stuttering treatment for the participants in this study.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Disfluenser innebär naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i så stor utsträckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-åringar med typisk utveckling. Syftet var även att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelåg ett samband mellan mängden disfluenser och lexikal förmåga innefattande ordförråd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmål, 25 flickor samt 30 pojkar i åldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) år.

SammanfattningI dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera verbalt med olika personer i olika situationer och sammanhang. För de flesta så är detta inget större problem, men om man har svårigheter med talet som exempelvis Stamning, pratar otydligt eller inte kan säga vissa språkljud, så kan det vara ett hinder för att föra ett samtal. Vi har fått intresse för fonologiska svårigheter genom verksamhetsförlagd utbildning och i vardagen där vi mött barn som på olika sätt har haft problem med sitt språkande. Där av har vi intresserat oss för hur olika yrkesgrupper i en viss kommun arbetar för att hjälpa barn som har fonologiska svårigheter. Vi vill undersöka hur termen språkstörning definieras och om respondenterna upplever att det finns en "vänta och se ? mentalitet" gällande språksvårigheter.